Det var rätt av Migrationsverket att sätta ned dagersättningen för en kvinna som vägrat att självmant lämna Sverige efter ett utvisningsbeslut.
Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i ett nytt avgörande.
Kvinnan fick i november 2019 avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd och hade, när beslutet vunnit laga kraft, fyra veckor på sig att frivilligt lämna Sverige.
Under ett samtal med Migrationsverket någon vecka efter avslaget uppgav kvinnan att hon aldrig skulle återvända till sitt hemland utan kommer att vägra att följa utvisningsbeslutet.
Migrationsverket upplyste henne vid samtalet om att detta skulle leda till att hennes dagersättning skulle sättas ned och fattade samma dag ett sådant beslut.
Kvinnan överklagade dock detta beslut till förvaltningsrätten, som gav henne rätt. Domstolen konstaterade, bland annat, att utredningen inte gav stöd för att hon blivit uppmanad att medverka till någon åtgärd som är nödvändig för verkställighet av utvisningsbeslutet eller att hennes agerande måste tolkas som en vägran att
medverka till en sådan åtgärd. Även kammarrätten kom senare att gå på kvinnans linje och avslog Migrationsverkets överklagande.
HFD ger Migrationsverket rätt
Migrationsverket överklagade dock kammarrättens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen, som nu ger myndigheten rätt. HFD slår fast att kvinnan fått tydlig information om vas som förväntats av henne samt att det är hennes eget ansvar att lämna Sverige.
Migrationsverket har, enligt HFD, dessutom tydliggjort att nedsatt dagersättning skulle bli en av konsekvenserna av att hon vägrade lämna landet självmant. Att kvinnan varit tydlig med att hon aldrig kommer att lämna Sverige innebär, enligt HFD, att hon ”klargjort att hon inte kommer att medverka till nödvändiga åtgärder för att utvisningsbeslutet ska kunna verkställas” och inte anfört något giltigt skäl för sin vägran att medverka.
Enligt Högsta förvaltningsdomstolen har Migrationsverket därför haft fog för sitt
beslut att sätta ned hennes dagersättning.
