Miljöpartiets gruppledare och representant i justitieutskottet, Rasmus Ling, vill att regeringen tillsätter en parlamentarisk kommitté med syftet att reformera nämndemannasystemet.
Nyligen lade han fram förslaget för justitieministern inom ramen för en interpellationsdebatt – och blev ganska nöjd med svaret.
– Jag tyckte det var en bra debatt och diskussion. Han visade en förståelse för våra argument, säger han till Dagens Juridik.
Den 23 februari förra året meddelade Hovrätten för Västra Sverige dom i det som senare kom att kallas ”Snippa-målet”. Ett mål som just nu ligger för prövning i Högsta domstolen.
Domen fick enorm uppmärksamhet och inom en vecka efter att domen nått dagens ljus stod det klart att två av nämndemännen som dömt i målet lämnat sina uppdrag efter möten med lokala partitoppar inom Socialdemokraterna.
Detta ledde till omfattande diskussioner om nämndemannasystemet i allmänhet – och nämndemännens politiska koppling i synnerhet.
”Justitieministern verkar se problemet”
En som har engagerat sig i frågan om nämndemännens politiska koppling är Miljöpartiets rättspolitiske talesperson Rasmus Ling. Under en interpellationsdebatt i riksdagen för knappt två veckor sedan avkrävde han justitieminister Strömmer svar på frågan om regeringen är beredd att tillsätta en parlamentarisk kommitté i syfte att reformera nämndemannasystemet.
Vad blev svaret?
– Jag tyckte att det blev en ganska bra debatt och diskussion i frågan. Jag hade inte förväntat mig ett rakt ja, men jag upplever att justitieminister är mån om ett oberoende rättsväsende och verkar se problemen även om han inte var beredd att köpa förslaget rakt av.
Vad är det ni vill ändra? Och vad är det för frågor en sådan kommitté skulle ta ställning till?
– När vi har grubblat på frågan internt i partiet så har vi kommit till slutsatsen att det är ett problem att nämndemännen utses av politiska partier. Vi tycker att det är bra att det finns lekmannadomare i svenska domstolar, men vi tycker att kopplingen till politiska partier är problematisk. Det finns ett inbyggt problem i den modellen och därför tycker vi att systemet ska ändras.
– Diskussionen om nämndemän dyker upp då och då, nästan alltid kopplat till en specifik händelse. Vi tycker att det här är något som är viktigt att diskutera i ett större perspektiv där man kan lyfta blicken och se vad som kan förbättras rent strukturellt.
– Några partier har tidigare lagt förslag i den här riktningen så det handlar också om att man inom ramen för en parlamentarisk kommitté ska vända och vrida på de argument som finns och kunna enas bredare om att göra förändringar i den riktningen.
Den självklara motfrågan är alltid vem eller vilka som i sådant fall skulle ansvara för rekryteringen av nämndemännen?
– Jag tror att det går att få till rekryteringen på andra sätt. Det krävs såklart att man hittar ett sätt där man kan kvalitetssäkra de personer som ska inneha uppdragen, men det finns ju andra områden i samhället där ”vanliga människor” ges stort förtroende och det sker prövningar på olika sätt.
– Vi skulle vilja utreda om det går att ta fram modeller där domstolarna eller någon annan aktör kan genomföra rekryteringen och se till att lämpade personer används. Jag är övertygad om att det går, men man måste då också se till att villkoren för nämndemännen är så pass bra att det är något man kan överväga om man har ett vanligt jobb, familjeliv och så vidare.
– I dagsläget får man inte så mycket mer än ett arvode. Man har rätt att ta ledigt från jobbet men många gör nog bedömningen att man halkar efter för mycket på jobbet för att det ska vara värt det.
Om du får gissa – varför tror du att frågan bara diskuteras när det ”brinner till” i ett enskilt fall?
– Det är väl som med mycket annat. Det är först när det går sönder som man reagerar.
– Det finns nog en känslighet för partierna eftersom det är just partierna som utser nämndemännen. Det finns medlemmar som har dessa uppdrag och tycker att det fungerar väl. Då vill man inte stöta sig med dessa, det tror jag också är en faktor.
