Narkotikabrott, bedrägerier, miljöbrott och organiserade stölder hör till de största samhällshoten från organiserad brottslighet, enligt en ny myndighetsgemensam rapport.
Nu ser man en tydlig koppling mellan organiserad brottslighet och mängdbrott, som stölder och bedrägerier.
Organiserade nätverk begår vardagsbrott. Det framkommer i myndigheternas nya lägesrapport.
– Vi ser bland annat att brott som drabbar många människor och företag i vardagen, mängdbrotten, är väldigt organiserade och utförs ofta mycket professionellt, brotten kan vi därmed inte bara utreda bort, de måste även förebyggas, säger Johan Olsson, ordförande i operativa rådet och chef för polisens nationella operativa avdelning i ett pressmeddelande.
Totalt beskrivs sex typer av så kallad kriminell infrastruktur i rapporten.
De kriminella infrastrukturerna handlar om att använda företag som brottsverktyg, penningtvätt, identitets- och dokumentbedrägerier, korruption och otillåten påverkan, våld och hot samt motåtgärder för att undvika att bli upptäckt och lagföras.
Fem brottsområden har inslag av alla sex kriminella infrastrukturer. Det är narkotikabrott, bedrägerier, miljöbrott, organiserad stöldbrottslighet och brott mot internationella sanktioner. I rapporten framgår att de kriminella nätverken med högst hotkapacitet är aktiva inom alla de fem brottskategorierna.
De kriminella nätverken som har högst hotkapacitet begår dessutom aktivt arbetskraftsexploatering, bidragsbrott, bedrägerier kopplat till mat och dryck, korruption, bettingrelaterad brottslighet, samt människohandel för sexuella ändamål.
Förväntas fortsätta anpassa sig
Kriminella tjänster och möjliggörare är viktiga kuggar i den kriminella infrastrukturen. Exempel som beskrivs är att de kriminella nätverken köper eller säljer tjänster för penningtvätt och transporter, men det kan även handla om att ordna fram bolag och oriktiga identiteter.
Revisorer, banktjänstemän, redovisningskonsulter, konkursförvaltare, advokater, mäklare, gode män och tolkar är några exempel som nämns i lägesbilden på yrkeskategorier och funktioner som agerar möjliggörare för kriminella tjänster.
Även mäklarkontor, förskolor och vårdcentraler har använts för att möjliggöra organiserad brottslighet i Sverige.
Enligt rapporten förväntas kriminella fortsätta anpassa sig för att undgå lagöring. Exempel som nämns är att begå brott med hjälp av stiftelser och ideella föreningar, att skydda sina tillgångar genom oriktiga handlingar och identiteter samt att uppehålla sig och flytta verksamhet utomlands, särskilt till länder utan utlämningsavtal.
