”Jag anser att mitt agerande under huvudförhandlingen präglades av saklighet och oväld. Jag höll en lågmäld men bestämd ton i ledningen av förhandlingen. Jag tillbakavisar helt anmälarens påstående. Vid uppspelning av de inspelade förhören hörs jag momentant och dessa fragment ger en viss bild av hur förhandlingen förlöpte. Förhören åberopas i dessa delar till styrkande av att min processledning varit oklanderlig.
Den tilltalade hävdade att den misshandel som han stod åtalad för hade utlösts av att hans hustru hade betett sig på ett så mot honom kränkande sätt att detta gjort honom till den grad svartsjuk att han svårligen kunnat besinna sig varför detta skulle beaktas.
Försvararen gjorde en exposé över hur s.k. Crime Passionel-brott uppfattades världen över. Åklagaren redogjorde för den svenska rättsuppfattningen. Jag återgav sedan i domskälen parternas respektive redovisningar. Detta parti av domen ska inte uppfattas som någon bedömning och värdering rätten gjort. Där åsyftas endast att redovisa parternas olika synsätt.
Tingsrätten måste särskilt beskriva och bedöma de grunder och omständigheter som försvararen uttryckligen gjort gällande för ansvarsfrihet eller strafflindring. Eftersom (mannen) hävdade att (kvinnan) betett sig olämpligt före den åtalade händelsen och att detta beteende fått honom att tillfälligt tappa självkontrollen, vilket skulle tillmätas betydelse, behövde jag redogöra fylligt för makarnas förehavanden i tiden före den aktuella händelsen och vid denna.
Jag hävdar att det händelseförlopp som redovisas i hela domen innefattande, de avsnitt som har rubrikerna ”Bakgrund” och ”Domskäl”, vilka JO särskilt har begärt yttrande om, mycket väl beskriver det faktiska händelseförlopp som har inträffat, sett utifrån de sakomständigheter makarna återberättade. Ordvalen i domen är ofta identiska eller näst intill med de uttryck som användes av aktörerna t.o.m. i de mera ifrågasatta partierna av domen. (Kvinnan) har själv lämnat vissa uppgifter som kan uppfattas som något negativa för henne. Av dessa har jag i bakgrunden återgivit några för att spegla förhållandena. Domen redovisar emellertid sanningen så nära den går att komma på bevismaterialet i målet. Jag åberopar de inspelade förhören, in extenso, till stöd för min uppfattning. Domen är saklig.
Enligt allmän rättsuppfattning har det beteende (kvinnan), som nygift hustru uppvisade, betydelse för hur bedömningen av (mannens) handlande bör bedömas.
Det förtjänar att nämnas att jag visat återhållsamhet med att redovisa märkliga omständigheter som (kvinnan) möjligen kunde tänkas stöta sig på eftersom de gick utanför vad som var av egentlig betydelse i målet. Sålunda har jag inte redovisat att (kvinnan) inte anser sig vara särskilt nära vän med (en annan man) samtidigt som hon medger att hon har en relation med (den andre mannen). Inte heller har jag gått in på någon bedömning av trovärdigheten på grund av avvikelser på känsliga punkter mellan uppgifter lämnade vid polisförhör under förundersökningen jämfört med de uppgifter (kvinnan) lämnade under huvudförhandlingen, vilka försvararen tydliggjorde vid korsförhör med henne. Jag har inte heller redovisat (mannens) oemotsagda påstående att (kvinnan) krävde gottgörelse i form av en ny Mercedes (uttalat utom inspelningen). Jag anser sammantaget att jag visat (kvinnan) tillbörlig hänsyn vid utformningen av domskälen.
Sammanfattningsvis anser jag att domens utformning ligger inom de skrivtekniska gränser och det skön som – med beaktande av de övergripande kraven på saklighet och opartiskhet – bör tillåtas domaren som författare. Möjligen kan domen uppfattas som att den beskriver ageranden som är något aparta men dock sanna. Eftersom svaranden och målsäganden starkt framhållit sådana moment gentemot varandra måste de redovisas. Om detta har kommit att prägla domen är emellertid orsaken därtill att söka i parternas eget agerande. Inte i den språkliga utformning jag gett domen. Någon sådan prägel har inte varit åsyftad.”
