Enligt JO-anmälan hade nämndemannen beslutat i ett mål som gällde vård enligt LVU och där en av parterna varit socialnämnden i kommunen. Nämndemannen var ledamot även i socialnämnden och hade beslutat om umgängesbegränsning med stöd av LVU för exakt samma parter som i det aktuella fallet vid domstolen.
Nämndemannen hade inte själv anmält jävsförhållandet till rätten. Hon hade också tidigare tillfrågats om jävsförhållanden av både rättens ordförande – och senare av JO i samband med en annan anmälan – och då inte nämnt att hon hade varit involverad i det aktuella fallet inom ramen för sitt uppdrag i socialnämnden.
Förvaltningsrätten har i ett yttrande till JO förklarat händelseförloppet. Juristdomaren i målet uppger:
”Jag frågade henne om hon hade någon koppling till ärendet eller kände sig jävig i övrigt. Nämndemannen svarade nekande på dessa frågor. Eftersom jag gjorde bedömningen att ledamotskapet i nämnden i detta fall inte per automatik jävade ut nämndemannen drog jag, utifrån de svar hon lämnade, slutsatsen att hon inte var jävig att handlägga målet. Hade jag vid denna tidpunkt haft kännedom om att hon deltagit i beslutet om umgängesbegränsning rörande samma parter hade naturligtvis min slutsats blivit den motsatta.”
Justitieombudsmannen Lars Lindström skriver i sin bedömning att han anser att en domare som också är ledamot i socialnämnden redan av det skälet är jävig att handlägga mål där socialnämnden är sökande. Rättens ordförande får därför kritik för att han lät nämndemannen döma i målet, trots att han visste att hon också var ledamot i socialnämnden.
Nämndemannen själv har uppgett att hon inte har något minne av att ha suttit i socialnämnden när frågan om umgängesbegränsning i det aktuella fallet avgjordes där. JO riktar nu kritik mot nämndemannen eftersom hon borde ha upplyst domstolen om att hon endast några veckor före förhandlingen i förvaltningsrätten hade deltagit i socialnämndens beslut.
JO Lars Lindström skriver:
”R (rådmannen) var ordförande i rätten och ansvarig för hanteringen av frågan om någon av rättens ledamöter var jävig. Han visste att N (nämndemannen) var ledamot i socialnämnden men ansåg inte att hon av det skälet var jävig att handlägga målet. Det finns därför enligt min mening inte tillräckliga skäl att kritisera N för att hon inte avstod från att delta i handläggningen redan av det skälet att hon var ledamot i socialnämnden. Hon hade däremot en skyldighet att i enlighet med 41 § FPL och 4 kap. 14 § första stycket RB upplysa om att hon endast några veckor före förhandlingen i förvaltningsrätten hade deltagit i socialnämndens arbetsutskotts beslut gällande samma parter som de i målet vid domstolen. Hon ska kritiseras för att hon inte har gjort det. R förtjänar kritik för att han tillät Natt delta i handläggningen av målet trots att hon var jävig på grund av att hon var ledamot i socialnämnden.”
Illustration: TT
