Förra året presenterade Kriminalvården sin rapport ”Våldsbejakande extremism i Kriminalvården – redovisning av regeringens uppdrag att kartlägga metoder och arbetssätt för att stärka arbetet mot våldsbejakande extremism i Kriminalvården”.
Av rapporten framgick det att det återstår mycket arbete – trots att det i nuläget pågår åtgärder för att motverka radikalisering i svenska fängelser.
Islamistiska terrordåd
Eftersom det finns flera exempel från andra länder där personer har begått islamistiskt motiverade terrordåd efter att ha radikaliserats i fängelse, vill justitieutskottet och riksdagen att Kriminalvården utvecklar och prioriterar sitt arbete mot den våldsbejakande extremismen.
Rent konkret anser utskottet att Kriminalvården ska överväga om det behövs metoder för riskbedömning.
Det finns även ett behov av vetenskapligt belagda motåtgärder som kan sättas in när Kriminalvården identifierat en individ som är mottaglig för radikaliseringsförsök eller som är inne i en radikaliseringsprocess.
Forskning saknas i Sverige
Eftersom det inte finns någon forskning på förekomsten av radikalisering och våldsbejakande extremism i svensk kriminalvård bör sådan forskning komma till stånd.
Riksdagen uppmanar nu regeringen att driva på och vidta åtgärder ”för att säkerställa att Kriminalvården prioriterar sitt arbete mot den våldsbejakande extremismen”.
