Ett räddningsbolag kan exempelvis erbjuda sig att köpa tillbaka värdelösa aktier som tidigare sålts genom ett investeringsbedrägeri.
Eftersom räddningsbolaget ofta drivs av samma aktörer som lurat personen i det första bedrägeriet har de god kännedom om det första bedrägeriet och använder dessa uppgifter för att verka mer trovärdiga.
Låtsas företräda köpare
En vanlig metod som räddningsbolagen använder är att de låtsas företräda en köpare som är intresserad av den drabbades aktier men som ställer krav på betalning av en avgift innan aktierna kan säljas.
Den påhittade avgiften kan vara allt från en skatt, en konverteringsavgift för att omvandla aktier till en annan typ av aktier eller en förvaltningsavgift till räddningsbolaget.
Enligt FI ska man vara vaksam om någon oväntat hör av sig med ett sådant erbjudande. Även krav på avgifter och skatter som ska betalas i förväg är ett vanligt tecken på att det rör sig om ett nytt bedrägeriförsök.
Försöker vilseleda
För att vilseleda allmänheten hänvisar räddningsbolagen ibland till existerande eller påhittade tillsynsmyndigheter. Bolagen kan även använda sig av mejladresser och namn på någon som arbetar på en myndighet eller ett välkänt företag.
Räddningsbolagen bedriver vanligtvis inte någon tillståndspliktig verksamhet och förekommer därför inte i FI:s företagsregister. Enligt FI är de sällan ens existerande bolag.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här
