I april i år överlämnade regeringen en utredning som föreslår stora ändringar i brottmålsprocessen. Några av förslagen går ut på att ändra reglerna för prövningstillstånd och ”åtalsjustering”. Utredningen vill också lägga mer ansvar hos åklagaren.
Ett av huvudmålen anges vara att ”tyngdpunkten ska läggas i första instans” – någonting som Åklagarmyndigheten i stort ställer sig positiv till.
Åklagarmyndigheten konstaterar i sitt remissvar att brottmålsprocessen är ”i behov av reformering, inte minst för att skapa en behovsanpassad och mer effektiv handläggning och för att öka förutsebarheten och tydligheten för parterna.”
Åklagarmyndigheten anser dock att det finns principiella problem – bland annat med förslaget om att det är åklagaren som ska kunna förelägga den tilltalade att svara på åtalet till rätten.
”Detta skulle innebära en alltför stor sammanblandning av roller och kan inte tillstyrkas.”
Utredningen föreslår att rättens sammansättning ska avgöras av åklagarens påföljdsyrkande. Åklagarmyndigheten anser dock att brottets straffskala bör vara avgörande.
Åklagarmyndigheten håller däremot med utredningen om att domstolen inte ska kunna döma till ett strängare straff än vad som har yrkats.
Man säger också nej till förslaget om att ta bort möjligheten för åklagare att förelägga villkorlig dom med strafföreläggande.
”Enligt myndighetens uppfattning är det inte nödvändigt att frågor om ansvar för brott som kan leda till påföljden villkorlig dom alltid ska avgöras i domstol.”
Därför är man positiv till utredningens förslag om att lägga mer ansvar hos åklagaren:
”Utredningens förslag innebär att åklagaren i påföljdsfrågan får ett utökat ansvar. Därmed förändras och tydliggörs åklagarrollen. Även om det också finns skäl för att behålla den nuvarande ordningen, finns det många principiella fördelar med att åklagaren anförtros det fulla ansvaret för att föra statens talan om straffansvar.”
Åklagarmyndigheten understryker att – om ”tyngdpunkten ska ligga i första instans” – så måste tingsrätternas domar vara ”välskrivna och begripliga”. Förslaget att införa ett generellt krav på prövningstillstånd i hovrätterna är därför bra så länge som motiveringar och information om varför prövningstillstånd lämnas eller inte lämnas blir tydligare.
Åklagarmyndigheten är positiv till utredningens förslag att begränsa den så kallade åtalsjusteringen – åklagarens möjlighet att ändra sin talan i brottmål.
Man poängterar dock att ”det är svårt att helt överblicka vilka praktiska konsekvenser den föreslagna ordningen kan komma att få. Betänkandet innehåller inte någon sådan redovisning eller analys. Vidare kan konstateras att författningskommentaren avseende den nu aktuella bestämmelsen är kortfattad.”
Här kan du läsa Åklagarmyndighetens remissvar i sin helhet.
