Riksåklagaren har överklagat en friande våldtäktsdom till Högsta domstolen.
Både tings- och hovrätten frikände den åtalade mannen från åtalet om fyra våldtäkter mot en kvinna som diagnosticerats med lindrig mental retardation.
Nu vill RÅ att HD ska pröva under vilka omständigheter en person med en psykisk störning befinner sig i en särskilt utsatt situation på det sätt som avses i våldtäktsbestämmelsen.
Målsäganden och den åtalade mannen träffades i USA 2015 under ett idrottsarrangemang som riktade sig till personer med intellektuell funktionsnedsättning, där mannen hade en ledarroll. Efter detta kom målsäganden att inleda en relation med mannen och hans fru där hon kallat dem för ”mamma” och ”pappa” och även mannen i vissa sammanhang refererat till sig själv som pappa. Makarna har även skött målsägandens ekonomi och hon har varit skriven på deras adress – trots att hon bodde på ett gruppboende tillsammans med sin pojkvän.
Målsäganden diagnosticerades under 2013 med lindrig mental retardation. Hon har gått i särskola samt genomgått habilitering på grund av begåvningshandikapp, mental retardation, lindrig kognitiv funktionsnedsättning samt traumatisk uppväxt. Hennes ångestproblematik med självskadebeteende har dessutom lett till att hon under perioder vårdats inom slutenvården. Just nu står hon under LSS-insatser och har fått en förvaltare tilldelad sig.
Mannen kom i tingsrätten att dömas för bland annat grovt ocker mot målsäganden samt för kränkande fotografering av andra målsägande. Han dömdes dessutom för två fall av sexuella ofredanden av den nu aktuella målsäganden i hovrätten efter att tingsrättens dom överklagats dit. Såväl tingsrätt som hovrätt frikände honom dock från åtalet om fyra våldtäkter mot målsäganden.
Uppsåt inte visat enligt tingsrätten
Tingsrätten konstaterade att det var bevisat att mannen och målsäganden haft samlag på de platser och vid de tidpunkter som de åklagaren gjort gällande. Däremot ansåg tingsrätten det inte bevisat att mannen ”otillbörligen utnyttjat” att målsäganden befann sig i en särskilt utsatt situation, att han använt något våld eller att målsäganden inte deltagit frivilligt under ett samlag 2019. I vart fall var det, enligt domstolen, ”inte visat att [mannen] skulle ha haft något uppsåt till sådana förhållanden”.
Även om målsäganden berättat att en viktig anledning till att hon gick med på att ha samlag med mannen var en rädsla för att han annars skulle berätta för hennes pojkvän om dessa konstaterade hovrätten att detta inte i sig skulle ha inneburit att mannen gjort sig skyldig till våldtäkt. Det faktum att mannen ”synes ha utnyttjat” målsägandens oförstånd och tjatat till sig samlag innebar, enligt tingsrätten, inte heller att mannen ”i rättslig mening” gjort sig skyldig till våldtäkt. Han frikändes därför från samtliga våldtäktsåtal.
En djupt oenig hovrätt fastställde senare den friande domen i den delen.
RÅ går till HD
Nu står det klart att riksåklagaren överklagar den friande domen, avseende den våldtäkt som påstås ha skett efter att den nya lagstiftningen trädde ikraft, till Högsta domstolen och yrkar att mannen döms för våldtäkt. I ett pressmeddelande säger riksåklagaren Petra Lundh att hon vill få prövat när en person med en psykisk störning befinner sig i en särskilt utsatt situation.
– Det jag vill få klarlagt är under vilka omständigheter en person med en psykisk störning befinner sig i en särskilt utsatt situation på det sätt som avses i straffbestämmelsen om våldtäkt. Jag vill också få prövat vilka omständigheter som ska beaktas vid bedömningen av om en tilltalad har otillbörligt utnyttjat en målsägandes särskilt utsatta situation.
– Det är min bedömning att målsäganden vid tidpunkten för det aktuella samlaget har befunnit sig i en särskilt utsatt situation som mannen otillbörligen har utnyttjat. Det finns, bedömer jag, ett orsakssamband mellan målsägandens särskilt utsatta situation och hennes deltagande i samlaget. Hennes deltagande har inte varit frivilligt och mannen har haft uppsåt till frånvaron av frivillighet, avslutar Petra Lundh.
