Riksåklagaren har överklagat en hovrättsdom om grovt barnpornografibrott mot en man som innehaft och spridit barnpornografiskt material, och vill att mannen ska dömas till ett fängelsestraff om minst tre år.
Påföljden i hovrätten bestämdes till ett år och nio månaders fängelse.
”Lagstiftarens ambition att höja straffnivån tycks inte ha fått genomslag i hovrätternas praxis” skriver RÅ i överklagan.
Mannen åtalades för grovt barnpornografibrott, för att ha haft en stor mängd bilder och filmer, vilket en stor andel av var att betrakta som särskilt hänsynslöst övergreppsmaterial. Mannen åtalades även för att ha spridit bilder och filmer – och även av det materialet var en stor andel särskilt hänsynslöst. Det rörde sig om väldigt små barn som utsattes för övergrepp på bilder och filmer.
Av överklagan framgår att innehavet avsåg drygt 700 filer, varav cirka 60 procent har bedömts som särskilt hänsynslöst övergreppsmaterial. Av det särskilt hänsynslösa materialet utgör 256 stycken filer filmer med en sammanlagd speltid om cirka 15,5 timmar.
Hovrätten bedömde att gärningen ska rubriceras som grovt barnpornografibrott, eftersom det har varit fråga om ett omfattande innehav och en omfattande spridning som skett via ett fildelningsverktyg, samt eftersom materialet visat barn som utsätts för särskilt hänsynslös behandling.
Bevisvärderingen i migrationsmål
En återkommande kritik är att den svenska asylprövningen brister i djupet av analysen av situationen i andra länder och missar att göra en sammanvägd bedömning av de olika riskerna som en person löper vid en utvisning. I ett färskt avgörande från Europadomstolen, som gällde en utvisning till Afghanistan, upprepades den kritiken. Bevisvärderingen i migrationsmål måste bli bättre – menar Anna Rogalska Hedlund i sin analys av det senaste avgörandet mot Sverige.
”Behov av vägledning”
Riksåklagare Katarina Johansson Welin delar bedömningen men anser att straffvärdet borde vara högre än vad hovrätten bestämde – vilket var ett år och nio månaders fängelse. Istället vill hon se att mannen döms till minst tre års fängelse.
– Det finns ett behov av vägledning från Högsta domstolen om vilka utgångspunkter som ska gälla för straffmätningen vid grovt barnpornografibrott bland annat i fråga om betydelsen av det barnpornografiska materialets art, mängd och format samt gärningspersonens hanteringsform, säger Katarina Johansson Welin i ett pressmeddelande.
Spridningen som mannen dömdes för gällde drygt 800 filer, varav cirka 70 procent bedömdes som särskilt hänsynslöst övergreppsmaterial. Av det särskilt hänsynslösa materialet var 338 filer filmer med en sammanlagd speltid om hela 15,5 timmar.
”Att barnpornografiskt material har spridits till andra personer ska –
särskilt om spridningen är systematisk, omfattande och okontrollerbar för
gärningspersonen som i det nu överklagade fallet – inverka tydligt skärpande på
straffvärdet” skriver RÅ i överklagan.
Delar Åklagarmyndighetens utvecklingscentrums uppfattning
I överklagandet skriver RÅ att Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum bedömt att det finns ett behov av vägledande uttalanden i frågan om straffvärdesbedömning.
Katarina Johansson Welin delar den uppfattningen och tillägger i sin överklagan:
”Lagstiftarens ambition att höja straffnivån tycks inte ha fått genomslag i hovrätternas praxis. Praxis tycks heller inte vara enhetlig när det gäller utmätning av straff. Det går inte att utifrån hovrätternas avgöranden förstå vilken betydelse som olika försvårande omständigheter har tillmätts när straffet har bestämts.”
