Riksåklagaren överklagar domen där 14 personer friades från åtalet om hets mot folkgrupp efter de uppmärksammade demonstrationerna i anslutning till bokmässan i Göteborg 2017.
Efter demonstrationen åtalades 14 personer för hets mot folkgrupp för att ha spritt meddelande med nedsättande åsikter om andra folkgrupper än främst den nordiska med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung.
Enligt åtalet hade de 14 demonstranterna gjort detta bland annat genom att ”bära enhetlig uniformsliknande klädsel, bära plakat där namngivna personer av judisk härkomst utpekades som kriminella och i ett tal peka ut dessa personer som ansvariga för folkmord på det nordiska folket”. Dessutom använde man sig av kläder och sköldar med NMR:s symbol, Tyrrunan.
Både tings- och hovrätt friade dock samtliga demonstranter för hets mot folkgrupp, men dömde dem för andra brott.
Bör kunna dömas för hets mot folkgrupp
Nu har riksåklagaren tittat närmare på hovrättens dom och överklagat denna till HD i delarna som rör åtalspunkterna om hets mot folkgrupp. Den fråga som riksåklagaren vill att högsta domstolen ska pröva är om det kan anses vara hets mot folkgrupp att bära symbolen tyrrunan på allmän plats under sådana omständigheter som rådde vid demonstrationen.
Enligt riksåklagaren har åklagaren i målet visat att tyrrunan användes av nazister på 30- och 40-talen och att ”detta är välkänt av både deltagarna i demonstrationståget och av de som överlevt Förintelsen och deras ättlingar”. Det borde, enligt RÅ, också ”ha varit lätt för vem som helst som såg demonstrationen att förstå att de som bar tyrrunan ville sprida ett nazistiskt budskap”.
– Det finns tidigare fall som liknar detta där man dömt för hets mot folkgrupp. Det handlar om demonstrationer där deltagarna haft enhetlig uniformsliknande klädsel, burit en viss symbol och där man hållit tal. Den stora skillnaden är att man i det här fallet burit en symbol som inte är lika välkänd som nazistsymbol som till exempel hakkorset är och att man inte haft uniformer från 30- och 40-talen, säger riksåklagare Petra Lundh i ett pressmeddelande.
– Min bedömning är att alla de samlade omständigheterna i det här fallet gör att personerna bör dömas för hets mot folkgrupp, trots att delar av materialet omfattas av tryckfrihetsförordningen.
