– Media har en viktig roll i ett öppet och demokratiskt samhälle. I våra grundlagar finns ett utförligt reglerat skydd av yttrande- och informationsfriheten, som innebär att vissa annars brottsliga gärningar kan vara straffria, säger riksåklagare Anders Perklev.
– Enligt min mening gäller dock inte dessa regler den här situationen. Syftet och omständigheterna bör istället få betydelse när domstolen ska bestämma vilken påföljd som ska dömas ut.
De tre journalisterna, som tidigare befunnits skyldiga till vapenbrott i både tingrätt och hovrätt, har överklagat hovrättsdomen till Högsta domstolen som i höstas meddelade prövningstillstånd.
HD har nu begärt riksåklagarens uppfattning om ärendet.
Riksåklagaren anser att hovrättsdomen ska stå fast och att de tre alltså ska dömas för brotten.
Riksåklagaren hävdar att det inte finns något undantag från kravet på vapentillstånd för dessa situationer och att innehavet av vapnet därför var straffbart.
Att vapenbrottet begicks i ett journalistiskt syfte och att avsikten hela tiden var att överlämna vapnet till polisen gör inte brottet straffritt men är förmildrande omständigheter, enligt riksåklagaren.
Bakgrunden är att Expressens chefredaktör Thomas Mattsson under hösten 2010 bestämde att en reporter skulle undersöka hur lätt det var att köpa ett skjutvapen illegalt, efter en period med skottlossningar på öppen gata i Malmö.
Reportern lyckades förvärva en halvautomatisk pistol med tillhörande magasin från kriminella kretsar. Efter att ha transporterat vapnet till ett hotell kontaktade reportern polisen som hämtade vapnet.
Thomas Mattsson och en nyhetschef åtalades för anstiftan till vapenbrott och reportern åtalades för vapenbrott.
De tilltalade hävdade bland annat att det hade varit journalistiskt försvarbart att försöka ta reda på om det var sant som polis och politiker påstod att det flödade illegala vapen i Malmö samt att gärningen varit ”socialt adekvat” med hänsyn till yttrandefrihetsintresset, intresset av rätt till information och med hänvisning till Europakonventionen.
Malmö tingsrätt konstaterade att det rört sig om ett illegalt förvärv och därefter ett innehav utan tillstånd. Thomas Mattsson hade fattat beslut om att genomföra projektet. Nyhetschefen hade uppmanat reportern att fullfölja köpet och ta med vapnet till hotellet samt under köpet varit uppkopplad per telefon.
Reportern hade i sin tur innehaft vapnet under en inte helt obetydlig tid, runt en och en halv timme, innan han överlämnade det till polis, samt transporterat det genom Malmö.
Domstolen kom också fram till att eftersom det handlade om ett brott med fängelse som normal påföljd var utrymmet för att göra en intresseavvägning mellan yttrande- och informationsfrihet – sett i ljuset av Europakonventionen – å den ena sidan och bestämmelserna i vapenlagen å den andra sidan synnerligen begränsat.
Avsikten med förvärvet hade heller inte varit att undersöka missförhållanden hos någon myndighet eller något företag. Det hade istället varit frågan om ett planerat och ytterst aktivt handlande som syftat till att bekräfta eller vederlägga något som allmänt påstods om tillgången till illegala vapen.
Förvärvet av vapnet framstod mot bakgrund av detta enligt domstolen mer som ett medvetet risktagande för att skapa en nyhet.
Tingsrätten ansåg därför att det saknades utrymme för att vid en intresseavvägning komma fram till att förvärvet av vapnet varit befogat och att gärningen inte skulle vara straffbar. Den omständigheten att åtal inte väckts i en del tidigare fall där journalister hanterat vapen kunde enligt tingsrättens mening inte på något sätt anses innebära att det funnits en sorts acceptans för att journalister får hantera vapen illegalt.
Chefredaktören dömdes därför av tingsrätten för anstiftan till vapenbrott, nyhetschefen för medhjälp till vapenbrott och reportern för vapenbrott.
I påföljdsbestämningen konstaterade tingsrätten att vapenbrott normalt har fängelse som påföljd och att det i princip inte finns utrymme för att meddela påföljdseftergift. Däremot fanns det enligt domstolen skäl att vid straffmätningen beakta att reportern i enlighet med sina direktiv frivilligt anmält förvärvet av vapnet till polisen och senare överlämnat det.
Samtliga tilltalades påföljd bestämdes därför till villkorlig dom, kombinerad med dagsböter om 30 000 kronor för chefredaktören, drygt 13 000 kronor för nyhetschefen samt drygt 14 000 kronor för reportern.
De tilltalade överklagade men Hovrätten över Skåne och Blekinge delade tingsrättens bedömning. Hovrätten ansåg att samtliga tre tilltalade hade handlat med uppsåt.
Hovrätten framhöll även att det inte varit nödvändigt att fullfölja köpet för att fullgöra det journalistiska uppdraget. Enligt hovrätten hade det varit tillräckligt att få ett erbjudande om att köpa vapnet för att illustrera hur lätt det är att få tillgång till illegala vapen i Malmö.
Hovrätten ansåg inte heller att det fanns skäl att meddela påföljdseftergift. De tilltalade hade visserligen ”begränsat de skadliga verkningarna av brottet” genom att lämna vapnet till polisen och aldrig haft uppsåt att använda det.
Hovrätten ansåg dock att det var fråga om ett allvarligt brott och de förmildrande omständigheterna var enligt hovrätten inte så starka att det kunde anses uppenbart oskäligt att döma till påföljd – något som är en förutsättning för påföljdseftergift.
Foto: TT
