Thomas avslutar ett telefonsamtal. Han har för ögonblicket tappat tråden i samtalet i och med att hans son ringt från dagis och krävt att få bli hämtad av pappa istället för av mamma. Han hittar tråden igen.
– Man kan inte lägga en normal människas perspektiv till grund för varför Sture agerat som han gjort, säger Thomas. Det många kanske kan sätta sig in i är ju när man uppger en liten vit lögn och sedan multiplicera det med flera tusen så förstår man vad det handlar om.
Thomas företräder Sture Bergwall tillsammans med advokat Martin Cullberg efter det att Sture återtagit de erkännanden som har legat till grund för åtta fällande morddomar. Thomas förefaller vara övertygad om Stures oskuld. Han menar att anledningen till att Sture blev fälld för mordet på Yenon Levi är att man undanhållit bristerna i utredningen för domstolen.
”Ett erkännande måste få stöd av utredningen i övrigt”
I hovrättens resningsbeslut framhålls att det på grund av Stures inställning till åtalet varit naturligt att tingsrätten inte tagit notis om vissa omständigheter som talat mot Stures skuld. Thomas menar att det ligger något i det resonemanget.
– När det gäller ett erkännande i ett så pass allvarligt brott som mord så är ett sådant bara ett bevisfaktum bland andra fakta. Det råder en överensstämmande uppfattning om att ett erkännande måste få stöd av utredningen i övrigt, säger Thomas.
– På det sätt som målet lades fram i tingsrätten framstod det som att Sture hade erkänt, att han hade lämnat en berättelse som stämde med den övriga utredningen och att han kunnat lämna information som bara gärningsmannen kunnat känna till.
Sture Bergwalls advokater arbetar nu med att ta fram resningsansökningar rörande de övriga sju morddomarna. Thomas Olsson är kritisk till hur fallen hanterats från början till slut.
– Quick har varit mångas livsprojekt. Det är som om han omgivits av en sekt – Pentinnen, Borgström, Kwast och Christiansson – med en väldigt speciell världsbild. Som alla sekter så vet man att en hel del i den världsbild man har skulle upplevas som väldigt konstig i omgivningen.
Vad tycker du om van der Kwasts åsikt att åklagaren av bekvämlighetsskäl valt att inte fullfölja åtalet?
– En åklagare kan inte gå till rättegång utan tillräckliga skäl för en fällande dom och har du den där soppan till bevisning som finns i förundersökningen så är det uppenbart att han aldrig kommer att bli dömd på det. Det finns förhör som beskriver något helt annat än mordet. Det finns rekonstruktioner som visar att det är noll rätt. Ett nedläggande bygger alltså inte på att någon är feg.
Van der Kwast har också uttalat att hovrätten var påverkad av media när domstolen beviljade resning.
– Det är inte sant det han säger, pressen har inte tagit ställning i saken och därmed krävt att Quick skulle få resning. Det är fel i sak. Dessutom ska man komma ihåg att resningsansökan är på 86 sidor.
– När det gavs in till hovrätten så kommenterade Kwast det att ”Det där är bara gammal skåpmat”. Det är ju den gamla skåpmaten som lett till att Quick har fått resning. Då kan man dra den slutsatsen att Kwast måste ha känt till alla de omständigheter som gör utredningen så tveksam som leder till att hovrätten med presidenten i förspetsen är beredd att undanröja en dom avseende ett 21 år gammalt mord.
– Han talar mot bättre vetande, han vet precis vad det här handlar om. Han tar till det sista desperata argumentet och försöker skylla på massmedia.
”Han var familjens svarta får”
Sture Bergwall erkände de mord han dömts för under påverkan av tunga substanser. Han kom i kontakt med droger redan som tonåring.
– Hans syskon har alla läst vidare och fått olika positioner i samhället, han var familjens svarta får, säger Thomas.
Han fortsätter med att måla upp en bild av Sture som en människa svårt tyngd av självförakt och skuldkänslor.
– Man skulle kunna säga att när Sture kom till Säter år 1991 var han en väldigt misslyckad figur, en tragisk människa som var socialt isolerad och fylld av en känsla av värdelöshet.
Därmed är vi tillbaka där vi började. Hur ska man kunna förstå Sture, varför har han erkänt alla dessa brott om det i själva verket är så att han är oskyldig?
– Sture hade hela den psykologiska disposition som krävs för att en människa ska gå över gränsen för att få någon form av bekräftelse. Han gjorde det genom att börja erkänna mord något som för hans del ledde till att han dels fick bekräftelse och uppmärksamhet från sin omgivning och dessutom fri tillgång till narkotika.
”Sture strävade efter bekräftelse och knark”
Thomas berättar om en psykiskt sjuk människa som från att ha varit en person utan betydelse och med ett antal självmordsförsök i bagaget gick han till att bli väldigt betydelsefull.
– Erkännandena innebar inga nackdelar för Sture, säger Thomas med eftertryck.
– Sture strävade efter bekräftelse och knark. Han fick enormt med beröm och han åt bensodiazepiner på samma sätt som vanliga människor äter smågodis. Hans dagsdos hade kunnat underhålla en narkoman på plattan i en vecka!
Thomas menar att Sture insett de långsiktiga konsekvenserna av sitt agerande först efter det att han blivit avgiftad, att han insett att aj fan, det här var nog inte så lyckat. Nu sitter man här på livstid. Men Thomas påpekar att en vanlig och väl dokumenterad biverkning av bensodiazepiner är att man blir depersonifierad, man förlorar sin personliga kärna.
– Det var i ett sådant tillstånd som Quick befann sig, Han var inte här och nu, han var någon annanstans.
Hur mår Sture idag?
– Han mår bra! Den största lättnaden för honom är att äntligen få berätta om hur det egentligen var, att få frigöra sig från Quick-myten.
Frida Bogenkrans
frida.bogenkrans@dagensjuridik.se
