Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

PWC tvingas betala 450 000 i skadestånd efter skatterådgivning

Nyheter
Publicerad: 2022-05-13 09:12
Foto: Håkon Mosvold Larsen / NTB

Ett bolag blev tvungen att betala omkring 1,5 miljoner kronor i stämpelskatt trots revisionsbyrån PWC råd att inga negativa skattekonsekvenser skulle ske. Bolaget stämde revisionsbyrån på skadestånd men Högsta domstolen hänvisar till parternas avtal som innehöll en begränsning av skadeståndsansvaret vid oaktsamhet. Fullt skadestånd behöver därför inte betalas.

Revisionsbyrån PWC anlitades för skatterådgivning i anledning av en omstrukturering inom en koncern, som bland annat omfattade en bostadsrättsförening. I linje med byråns råd om att inga negativa skattekonsekvenser skulle uppkomma genomförde uppdragsgivaren en så kallad underprisöverlåtelse av en fastighet från bostadsrättsföreningen till ett koncernbolag. 

Inskrivningsmyndigheten gjorde dock bedömningen att i en sådan situation kan uppskov med stämpelskatten inte beviljas och att bolaget därför måste betala omkring 1,5 miljoner kronor i stämpelskatt. Den bedömningen stod sig sedan efter överklagande.

Begärde skadestånd

Moderbolaget i koncernen begärde då att revisionsbyrån skulle betala ett skadestånd som motsvarade stämpelskatten om 1,5 miljoner kronor jämte ränta.

Bolaget har gjort gällande i huvudsak att PwC har lämnat rådgivning av innebörd att en överlåtelse av fastigheten kan ske utan att bolaget orsakas någon skattekostnad. ”Rådgivningen var felaktig och vårdslös. Om korrekt rådgivning hade lämnats, skulle överlåtelsen inte ha genomförts och någon skatteutgift inte ha uppkommit”, menade bolaget.

PWC har i sin tur uppgett att rådgivningen inte var felaktig eller vårdslös och att bolaget inte drabbades av någon skada till följd av förvärvet av fastigheten. I varje fall uppgår skadan inte till det yrkade beloppet.

”Vidare är PwC:s ansvar begränsat genom avtal till ett belopp som motsvarar tio gånger det prisbasbelopp som gällde vid tidpunkten för rådgivningen. Detta framgår av en ansvarsbegränsning i FAR:s allmänna villkor om rådgivningstjänster och dessa villkor är en del av uppdragsavtalet”, har revisionsbolaget uppgett.

Både tingsrätt och hovrätt gick på revisionsbyråns linje. Bolaget överklagade till Högsta domstolen.

HD ändrar hovrättens dom

HD skriver att det i målet aktualiserades frågor om rådgivningen var oaktsam och hur skadan i så fall ska bedömas. Huvudfrågan var om det finns förutsättningar att tillämpa 36 § avtalslagen på en avtalad ansvarsbegränsning. Enligt den paragrafen får ett avtalsvillkor åsidosättas om det bedöms som oskäligt.

Högsta domstolen konstaterar att revisionsbyrån hade goda skäl för sitt antagande att inskrivningsmyndigheten skulle bevilja uppskov med stämpelskatten. Men i detta fall rörde det sig ändå om en utpräglat udda situation. Med hänsyn till den stora vikt som uppdragsgivaren fäste vid att några negativa skattekonsekvenser inte fick uppstå i anledning av överlåtelsen fanns det därmed skäl för byrån att undersöka saken närmare. Eftersom uppdragsgivaren inte fick den information om rättsläget och om hur detta hade bedömts i praxis som man hade anledning att förvänta sig, hade PWC handlat oaktsamt.

HD pekar på att det är utrett att fastigheten inte hade överlåtits om PWC hade utfört uppdraget tillräckligt aktsamt; i så fall hade någon skatteutgift inte uppkommit vid den här tidpunkten. Det förhållandet att fastighetsförsäljningen i andra hänseenden kan ha gett ekonomiska fördelar för bolaget och koncernen saknar betydelse för bedömningen av vilken skada som själva oaktsamheten har orsakat. Enligt HD har PWC ”sålunda inte förmått bevisa någon relevant omständighet till stöd för att skadan ska anses mindre än vad som svarar mot skatteutgiften”.

Skadan får därmed anses svara mot utgiften för stämpelskatten, det vill säga 1,5 miljoner kronor.

Ansvarsbegränsning

I parternas avtal fanns dock en ansvarsbegränsning. Enligt denna var revisionsbyråns skadeståndsansvar begränsat till ungefär 450 000 kronor.

Högsta domstolen redovisar en del omständigheter som talar för en jämkning av ansvarsbegränsningen med stöd av 36 § avtalslagen. Bland annat hänvisas till att själva kärnan i uppdraget var att ge ett fullgott underlag för en bedömning av skattekonsekvenserna och att revisionsbyrån rimligen kunde försäkra sig mot risken för att felaktig eller ofullständig rådgivning skulle ge upphov till skada.

Frågan om en ansvarsbegränsning kan jämkas med stöd av 36 § avtalslagen måste dock avgöras genom en samlad bedömning av omständigheterna.

”Den oaktsamhet som kan läggas revisionsbyrån till last framstår som förhållandevis begränsad. Särskilt mot den bakgrunden kommer Högsta domstolen fram till att det inte finns anledning att jämka ansvarsbegränsningen”, skriver HD.

I enlighet med ansvarsbegränsningen ska revisionsbyrån därför bara betala ungefär 450 000 kronor i skadestånd.


Dela sidan:
Skriv ut: