Det finns en helig svensk ko: Det som sägs när domare överlägger är hemligt.
En av de värsta synder en domare kan begå är att avslöja vad som sagts i samband med att domarna diskuterar domskälen. Varför är det en så helig ko? I vems intresse finns den?
I Schweiz hålls i vissa mål domsöverläggningen med ombuden närvarande. Under domsöverläggningen kan domarna till och med be ombuden förklara hur de tänkt, så att plädering och domsöverläggningen flyter ihop. I utländska skiljemål förekommer det (särskilt om det är en ensam skiljeman) att skiljemannen sänder ut ett domsutkast till ombuden för kommentarer innan den slutliga skiljedomen.
I skiljeförfaranden förfogar parterna över förfarandet. De kan bestämma att skiljemännen skall överlägga inför ombuden och bestämma att ombuden skall få en chans att kommentera domsutkast innan slutlig skiljedom. Det är en möjlighet som sällan utnyttjas i svenska skiljetvister – kanske för att vi svenskar upplever det som otänkbart.
I allmän domstol går det inte för parterna att bestämma om öppna domsöverläggningar.
Bismarck sa att det är med lagar som med korv; man mår bäst av att inte veta hur de blir till. Men det gäller rimligen inte för domskäl. Tvärtom. Vore det inte hälsosamt att ibland ha transparenta domsöverläggningar? Det skulle kanske öka skärpan hos domare och skiljemän. En annan positiv effekt är att ombuden bättre skulle förstå vilken typ av argumentation som är framgångsrik.
Den svenska heliga kon om hemliga domsöverläggningar kanske borde malas ner till en korv.
Christina Ramberg
Professor i handelsrätt, Handelshögskolan, Göteborgs universitet
Christina.ramberg@law.gu.se
