PTS har analyserat hot och risker inom sina ansvarsområden och har kommit fram till att långvariga nationella elavbrott och samtidiga tillgänglighetsattacker mot flera operatörer fortsatt utgör de största riskerna.
Långvariga strömavbrott och tillgänglighetsattacker är de största riskerna mot elektroniska kommunikationer och inom postområdet är bristfällig reservkraftförsörjning en sårbarhet. Det visar Post- och telestyrelsens (PTS) risk- och sårbarhetsanalys kring myndighetens ansvarsområden. Årets analys inkluderar två nya områden: nätverks- och informationssystem (NIS) och betrodda tjänster.
PTS är en av de myndigheter som har ett särskilt ansvar för krisberedskapen. Därför genomför PTS med jämna mellanrum en risk- och sårbarhetsanalys över verksamheten i de områden myndigheten ansvarar för.
”Elektronisk kommunikation är en förutsättning för att samhället ska fungera – inte minst vid allvarliga samhällspåfrestningar, vilket covid-19-pandemin tydligt visat”, skriver PTS i ett pressmeddelande.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
Attacker på operatörer
Myndigheten bedömer att långvariga nationella elavbrott och samtidiga tillgänglighetsattacker mot flera operatörer fortsatt utgör de största riskerna.
Dessutom kan fel och brister i hantering av operatörers infrastruktur, i programvara och hårdvara samt avbrott i förbindelser fortfarande leda till skadekonsekvenser, men riskerna för dessa bedöms vara låga.
Vidare uppger PTS att man inte heller har isett att Rysslands invasion av Ukraina har haft någon direkt påverkan på Sverige vad gäller säkra elektroniska kommunikationer.
Inom postområdet konstaterar PTS att den samhällsomfattande posttjänsten är en samhällsviktig verksamhet.
Några sårbarheter
Några av de sårbarheter som har identifierats är bristfällig reservkraftförsörjning, avskaffade drivmedelslager samt bristande legala förutsättningar för exempelvis prioritering av vissa försändelser vid en störning.
Myndigheten konstaterar också att en utmaning är att det inte finns någon myndighet som arbetar med eller ansvarar för krisberedskap och planering för höjd beredskap för paketleveranser.
De huvudsakliga sårbarheter och allmänna brister i krisberedskapen som kan identifieras vid incidenter i betrodda tjänster är förekomsten av olika typer av kortare avbrott i tjänsterna. PTS gör bedömningen att det enbart finns ett mindre antal sårbarheter och brister i krisberedskapen som kan leda till mer betydande samhällelig påverkan.
Det finns ett mindre antal hot mot DNS-tjänster (tjänster inom domännamnssystemet) som kan ge upphov till mer allvarlig påverkan på befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet och grundläggande värden eller ge upphov till betydande skador på egendom och miljö. När det gäller samhällsviktiga DNS-tjänster bedömer PTS att riskerna främst handlar om att samhällets funktionalitet kan påverkas.
