Hovrätten nekade målsägandebiträdet ersättning för den trettio minuter långa promenaden mellan sitt kontor och åklagarkammaren i Örebro.
Högsta domstolen finner dock ingen anledning att ifrågasätta hans val av transportsätt och ger honom rätt till ersättning.
Vid en huvudförhandling i Göta hovrätt närvarade det manliga målsägandebiträdet via videolänk från Åklagarkammaren i Örebro. Han yrkade ersättning för 30 minuters tidsspillan för promenad tur och retur från sitt kontor, som också ligger i Örebro, till åklagarkammaren.
Hovrätten avslog yrkandet med hänvisning till ett tidigare hovrättsfall där ett målsägandebiträde i en liknande situation inte fick ersättning. I det fallet gjordes bedömningen att kostnaderna för staten skulle ha blivit lägre om målsägandebiträdet i stället hade tagit taxi.
Målsägandebiträdet överklagade domen till Högsta domstolen som senare valde att meddela prövningstillstånd i frågan om ersättning för promenaden.
Får rätt i HD
Nu slår HD fast att målsägandebiträdet visst har rätt till ersättning för sin promenad.
Högsta domstolen konstaterar att ett målsägandebiträde är skyldigt att i möjligaste mån välja det transportsätt som ”sammanlagt ger upphov till lägst kostnader för staten”. Enligt HD ska domstolen som prövar ersättningen i normalfallet godta målsägandebiträdets bedömning av vilket transportsätt som är lämpligast. Domstolen bör, enligt HD, ifrågasätta valet bara om det finns oklarheter kring det valda sättet att transportera sig eller om detta tydligt framstår som mer kostsamt för staten än andra jämförbara alternativ.
I det aktuella fallet anser Högsta domstolen inte att det finns anledning att ifrågasätta målsägandebiträdets val att promenera till och från förhandlingen.
Högsta domstolen ändrar därför hovrättens beslut och tillerkänner målsägandebiträdet begärd ersättning för tidsspillan.
