Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Prognos: 52 000 skydds­sö­kande från Ukraina till Sverige i år

Nyheter
Publicerad: 2022-11-23 12:45
Foto: Tore Meek / TT

Migrationsverket bedömer att totalt 52 000 personer från Ukraina söker skydd i Sverige i år.
– Men det råder stor osäkerhet kring hur kriget kommer att utvecklas. Vi kan inte utesluta att antalet personer som söker skydd i Sverige åter ökar kraftigt, säger Annika Gottberg, planeringsdirektör på Migrationsverket.

Under hösten har mellan 300 och 400 ansökningar om skydd från personer som flytt från Ukraina registrerats per vecka i Sverige, enligt Migrationsverket som uppger att utvecklingen har legat strax under Migrationsverkets huvudscenario, som tidigare varit 55 000 skyddssökande under 2022.

– I årets sista prognos skriver vi därför ner huvudscenariot något, till cirka 52 000 skyddssökande i år, säger Annika Gottberg.

Fler väntas lämna Ukraina

Migrationsverket uppger samtidigt att det tidigare huvudscenariot på cirka 15 000 skyddssökande ligger kvar för 2023. Migrationsverket konstaterar att fler kan komma att lämna Ukraina på grund av svårare förhållanden under vintermånaderna, men bedömningen är att de främst söker sig till närliggande länder.

– En ytterligare eskalering av kriget kan dock inte uteslutas. Vi har därför ett högre scenario som innebär att betydligt fler, uppemot 100 000 personer, kan söka skydd i Sverige under 2023, säger Annika Gottberg.

EU meddelade i oktober att det tillfälliga skyddet enligt massflyktsdirektivet förlängs till den 4 mars 2024. Redan i juliprognosen utgick Migrationsverket från att direktivet skulle förlängas ett år till och kostnaderna för mottagandet därmed öka under 2023 och 2024.

– I budgetpropositionen för 2023 tillför regeringen medel enligt de behov vi redovisat de kommande två åren, vilket är positivt. Det handlar framför allt om ersättningar till kommuner, regioner och personer som fått skydd, säger Annika Gottberg.

Lagändringarna i Tidöavtalet

Migrationsverket flaggar dock för att myndighetens prognoser utgår från den lagstiftning som gäller och eventuella propositioner som lagts fram, men tar inte hänsyn till aviserade lagändringar. De kommande lagändringar som regeringen meddelat i Tidöavtalet beaktas därmed inte i prognosen.

I budgetpropositionen har regeringen lämnat besked om en minskning av antalet kvotflyktingar till Sverige under den kommande mandatperioden. Migrationsverket har också fått ett förberedande uppdrag kring det.

– En minskning från 5 000 till 900 kvotflyktingar per år innebär att färre nyanlända kommer att bosättas i kommunerna de kommande åren, säger Annika Gottberg.

Antalet asylsökande

När det gäller antalet asylsökande sänker Migrationsverket planeringsantagande, från cirka 18 000 till cirka 15 000 i år. Enligt Migrationsverket beror detta framför allt på att antalet personer från Ryssland och övriga länder i Oberoende staters samvälde (OSS) som sökt skydd har varit lägre än beräknat.

– Vi har samtidigt sett en kraftig ökning av antalet asylsökande totalt sett till EU sedan i somras, men det har hittills haft en begränsad påverkan på Sverige. Planeringsantagandet för nästa år är cirka 18 000 asylsökande, vilket är en liten sänkning jämfört med föregående prognos, säger Annika Gottberg.

Migrationsverket skriver samtidigt upp prognosen för hur många som väntas ansöka om arbetstillstånd för både 2022 och 2023. En förklaring är att det kommit in fler ansökningar än väntat om arbetstillstånd efter den ändring i lagstiftningen som trädde i kraft den 1 juni. En annan orsak är att fler ryska medborgare sökt arbetstillstånd sedan krigsutbrottet i Ukraina. Jämfört med samma period förra året rör det sig om en fördubbling.

Även när det gäller ansökningar om medborgarskap skrivs prognosen upp, efter att fler än väntat sökt medborgarskap i år.


Dela sidan:
Skriv ut: