Drygt 80 procent av Sveriges befolkning bor i kommuner som bedömer att de har ett underskott på bostäder – detta enligt en enkät som Boverket har genomfört bland landets kommuner.
Myndighetens samlade bild av bostadsmarknaden är tydlig: trots att bostadsbyggandet ökade med drygt 20 procent under 2014 så är detta inte tillräckligt.
70 000 räcker inte
Under förra året började cirka 40 500 bostäder byggas. I år är motsvarande siffra 47 500, enligt myndighetens prognos.
För 2016 är antalet drygt 50 000 bostäder och av dem beräknas omkring 20 000 vara hyresrätter. Till det kommer nära 2 000 hyresrätter genom ombyggnader.
Den kraftigt ökade befolkningstillväxten medför att det behöver byggas drygt 70 000 bostäder per år fram till år 2020, enligt Boverkets bedömning. Tre av fyra bostäder beräknas behöva byggas i de tre storstadsregionerna.
För år 2016 har regeringen avsatt 5,5 miljarder kronor för att bygga nytt eller för att rusta upp befintliga bostäder.
För år 2017 har 6,1 miljarder kronor satts av.
”Nödvändigt med fler hyresrätter”
Trots detta väntas det fortsatt vara brist på hyres- och studentlägenheter. Kontor och bostadsrätter, som i regel är mer lönsamma projekt, prioriteras ofta högre vid kommunala byggsatsningar.
Ulf Jensen, professor i fastighetsrätt vid Lunds tekniska högskola, konstaterar att det ”är helt nödvändigt” att det börjar byggas fler hyresrätter.
– Kommunerna vill också att det byggs hyresrätter, av både kommersiella och sociala skäl. Problemet är att regering och riksdag inte är tillräckligt handlingskraftiga, säger han till Legally yours.
– Byggprojekt är långa processer. Ofta ändras planerna över tid. Det finns risk att planerade hyresrätter ändras till bostadsrätter, eftersom det är mer lukrativt för markägaren. Man kan hinna byta ägare många gånger innan fastigheten är klar.
”Öronmärk mark!”
Ofta finns det dock juridiska hinder i vägen.
– Av konkurrensrättsliga skäl kan det till exempel ofta vara känsligt för kommunen att ställa allt för tydliga krav på vad som ska byggas på den aktuella marken, säger han.
Ulf Jensen har tagit fram en egen lösning på hur situationen skulle kunna vändas:
– Om man gav kommunerna möjlighet att genom inskrivning i fastighetsregistret öronmärka delar av sin mark till bostadshyresrätter så skulle man kunna komma till rätta med problemet.
– Den aktuella marken skulle bara kunna användas för hyresrätter, inte för bostadsrätter och kontor.
– Då skulle man samtidigt kunna lösa de konkurrensrättsliga frågorna eftersom det skulle vara skäligt med ett lägre pris under de premisserna.
Skaffa Legally yours stora specialnummer om fastighets- och miljörätt
Peter Johansson
Foto: Hasse Holmberg/TT
