Försäkringsbolagets senaste bevisuppgift är ett sakkunnigutlåtande från Jessika van der Sluijs, professor i civilrätt vid Stockholms Universitet.
Sturecompagniet och dess försäkringsbolag Gjensidige Forsikring ska snart mötas i rättssalen. Parterna har nu lämnat in de sista bevisuppgifterna. Sist ut var Gjensidige Forsikring som lämnat in bevisning som ska styrka att Sturecompagniet inte har rätt till försäkringsersättning på grund av nedstängd verksamhet i sviterna av den pågående pandemin.
Dels lämnar försäkringsbolaget in två beslut från Kammarkollegiet som avslagit Sturecompagniets ansökan om ersättning från staten då man gjort bedömningen att Folkhälsomyndighetens föreskrifter inte utgör ett myndighetsbeslut, vilket krävs från statens sida för att få ersättning. Detta är även knäckfrågan i tvisten mellan Sturecompagniet och Gjensidige Forsikring.
Rättsutlåtande
Försäkringsbolaget har även tagit in ett rättsutlåtande från Jessika van der Sluijs, professor i civilrätt vid Stockholms Universitet.
Hon noterar att flera aktörer inom hotell- och restaurangbranschen började under våren 2020 att vända sig till sina försäkringsbolag med anspråk på ersättning ur tecknade avbrottsförsäkringar och/eller epidemibrottsförsäkringar. Den senare, som Sturecompagniet har, är en vanlig försäkring i branschen.
Försäkringen täcker kostnader på grund av avbrott i verksamheten som orsakats av att myndighet ingriper i verksamheten då smitta upptäckts på det försäkrade verksamhetsstället.
Enligt Jessika van der Sluijs har det kollektiva budskapet från försäkringsgivarsidan varit att varken avbrottsförsäkringen eller epidemiavbrottsförsäkringen täcker förluster på grund av covid-19.
Myndighetsingripandet som triggar
Hon hänvisar till att epidemiavbrottsförsäkringen endast gäller för avbrott som uppkommer på grund av myndighets ingripande med stöd av lag för att förhindra spridning av smittsam sjukdom. Den försäkrade är skyldig att uppvisa en handling utfärdad av myndigheten som styrker den tid då verksamheten, enligt myndighetens beslut, inte kunnat drivas.
”Det innebär att det inte är avbrottet i sig och inte heller förekomst av smitta i sig som utlöser försäkringsfall. I stället är det myndighetsingripandet som är försäkringens triggar, dvs den händelse som utlöser försäkringsfallet”.
Vidare uppger hon att samtliga epidemiavbrottsförsäkringar har en direkt koppling till statsmedel. Den försäkrade måste ha sökt ersättning av statsmedel för att få ut ersättning från försäkringsbolaget. Försäkringsersättningen minskas därefter med den del som utgått från staten. Denna försäkring är alltså ett komplement till den ersättning som utgår från statsmedel.
Hänvisar till Kammarkollegiets beslut
Jessika van der Sluijs hänvisar i sitt rättsutlåtande till att även Kammarkollegiet, som i sin tur hänvisar till rättspraxis från Högsta förvaltningsdomstolen och till förarbetsuttalanden, är av uppfattningen att ett ingripande från staten inte ägt rum.
Jessika van der Sluijs slutsats är att den aktuella försäkringen inte täcker den uppkomna avbrottsförlusten.
Vidare bevisuppgifter från försäkringsbolagets sida är utdrag från fyra nattklubbars hemsidor, bland annat Soap Bar och Café Opera, för att styrka att det går att bedriva denna verksamhet trots att man följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer samt att Sturecompagniet inte behövt stänga ned på grund av FHM:s föreskrifter.
Sturecompagniet har å sin sida i sin sista skrift till domstolen svarat på detta och menar att de nämnda nattklubbarna i dag istället bedriver restaurangverksamhet med en kraftigt reducerad kapacitet.
Än så länge har domstolen inte satt ut något förhandlingsdatum.
