1973 fann Högsta domstolen att det var möjligt att, i fall då gärningsmannen berusat sig själv, göra undantag från skuldprincipen och i vissa fall frångå kravet på uppsåt.
I det omdiskuterade avgörandet från den 16 september i år dömdes den tilltalade för grov misshandel trots att hans gärning i lagens mening var att betrakta som försök till dråp. Detta då mannen på grund av sin kraftiga berusning inte kunde anses ha uppsåt.
Domskälen innehåller bland annat kriminalpolitiska överväganden. HD uttalar att undantaget från skuldprincipen motiverats inte bara av intresset att förebygga brott som begås under berusning utan också att motverka berusning som sådan, samt att det inte längre är motiverat att upprätthålla den särskilda ordningen.
”En klar kriminalpolitisk kursförändring har senare skett. Fokuseringen på preventionsintressena har fått ge vika som grund för beslutsfattandet i enskilda fall medan istället rättsstatliga intressen som legalitet, rättslig likabehandling och proportionalitet har betonats starkare”, skriver HD.
Domstolen uttalar också att det kan ”förefalla märkligt” att frågan om behandlingen av självförvållat rus inte blivit föremål för någon egentlig prövning efter 1973 års avgörande.
– Man kan skulle kunna hävda att det här ligger på gränsen för vad en domstol kan göra, säger Petter Asp, professor i straffrätt vid Stockholms universitet.
– Samtidigt kan man säga att det HD gör är att tolka en bestämmelse på ett annat sätt mot bakgrund av förändringar som har skett i rättssystemet – till exempel påföljdsreformen och inkorporerandet av Europakonventionen. Sammantaget menar jag att detta får anses ligga inom ramen för vad en ansvarsfull högsta domstol ska ägna sig åt.
På tisdagen riktade professorerna emeriti Suzanne Wennberg och Madeleine Leijonhufvud skarp kritik mot domen i en debattartikel i SvD:
”Åtal för en mängd gärningar, som hittills kunnat bestraffas, kommer inte längre att kunna leda till fällande domar … De dömande justitieråden sopar med ett penndrag bort en grundregel i svensk straffrätt”.
Petter Asp håller inte med:
– I grunden handlar det här om att Högsta domstolen slår fast att den tolkning av bestämmelsen som hittills har gjorts, står i strid med en av våra viktigaste grundprinciper, skuldprincipen.
Petter Asp ser inte heller att domen kommer att leda till några dramatiska förändringar:
– Teoretiskt är det förstås en helomvändning, men i praktiken har jag svårt att se att det kommer att påverka i någon större utsträckning. I de allra flesta fall då en berusad person begår brott, har denne också uppsåt. I de undantagsfall där så inte är fallet är det rimligt att man inte heller döms för ett uppsåtligt brott, då får reglerna om vårdslöshet träda in.
Dagens Juridik har förgäves sökt justitieråden för en kommentar. Göran Lambertz säger dock till Svenska Dagbladet att han avstår från att bemöta kritiken.
– I HD försvarar vi normalt inte våra domar. Vi ska inte dribbla in oss i diskussioner. Så jag får nog hålla mig, även om det kliar lite i fingrarna.
Alexandra Brundin Urisman
Fredrik Olsson
Bild: Kerstin Carlsson / Scanpix
