Hovrätten ändrar tingsrättens dom och friar en tonårspojke som tidigare dömts för olaga hot. Pojken har spelats in i ett telefonsamtal där han svarat jakande på en fråga om han ska skjuta två flickor. Samtalet har dock regisserats av flickorna i syfte att provocera fram ett hot och pojkens uttalanden uppfyller därför inte brottsbalkens krav.
En nu 17-årig pojke dömdes i Växjö tingsrätt till ungdomsvård för olovlig körning, brott mot trafikförordningen samt olaga hot.
Hotet skulle ha riktats mot två jämnåriga flickor och ha framförts i ett telefonsamtal med en tredje flicka, som bor på samma ungdomshem som de första två och som pojken är vän med. Pojken och flickorna hade tidigare varit vänner, men hamnat i konflikt med varandra.
Samtalet hade delvis spelats in på flickans mobiltelefon och inspelningen fanns med som en del i bevisningen. I samtalet uttalar frågar flickan om pojken ska skjuta de andra båda flickorna och an svarar då ja, en gång med tillägget ”om skolan går åt helvete”. Pojken säger även att han ska göra saker som kommer att göra att han ”klassas som terrorist”.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Bekräftade sin röst på inspelningen
17-åringen bekräftade själv i tingsrätten att det är han på inspelningen även om han inte kunde minnas samtalet som sådant. Han sade sig också ha förståelse för att flickorna skräms av det som sägs i telefonsamtalet, men konstaterade samtidigt att det inte var något han skulle göra på riktigt.
Den flicka som pojken pratat med hade enligt tingsrätten i vittnesförhör varit ”påtagligt undanglidande” och försökt skydda honom. Hon hade dock bekräftat att pojken tidigare sagt att han skulle skjuta de båda andra flickorna och att telefonsamtalet kom till stånd för att få honom att erkänna att han sagt så.
Pojken hade i och för sig bara svarat på frågor från flickan, men sammanhanget talade enligt tingsrätten för att han ”uttalat sin egen mening om saken”. Uttalandena om att klassas som terrorist hade ingen egentlig bäring på åtalet, men visade enligt tingsrätten att pojken ”på allvar talat om att använda våld av något slag”. Detta talade i sin tur för att uttalandet om flickorna inte varit på skämt.
Sammantaget ansågs det ställt utom rimligt tvivel att pojken hotat att skjuta flickorna. Detta kunde förväntas få dem att känna allvarlig rädsla för sin personliga säkerhet och åtalet för olaga hot var därmed styrkt.
Hovrätten gör annan bedömning
Göta hovrätt gör nu en annan bedömning och frikänner pojken från hotåtalet och upphäver det skadestånd på 5 000 kronor vardera som flickorna tillerkänts i tingsrätten.
Ansvar för olaga hot förutsätter att någon hotar med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att framkalla allvarlig rädsla. Det finns inget krav på att hotet i det enskilda fallet har framkallat sådan rädsla eller att gärningsmannen haft avsikt att verkställa hotet.
Pojkens uttalande jakande svar på flickans frågor kan i och för sig tolkas som hot om brottslig gärning. Det är dock enligt hovrätten uppenbart att uttalandet provocerats fram av flickan. De tre flickorna har också samstämmigt uppgett att syftet med samtalet varit att få pojken att uttala hot mot de båda flickor som nu är målsägande. Det är också målsägandena som har bestämt vilka frågor den tredje flickan ska ställa under samtalet och hur hon i övrigt ska agera för att få pojken att uttala hotelser.
Uppsåtet inte bevisat
Att under sådana omständigheter uttala sig så som pojken gjort kan typiskt sett inte anses ägnat att framkalla allvarlig rädsla hos de båda flickorna – och det saknar här betydelse att de är unga och att det fanns en pågående konflikt mellan parterna. Åtalet ska redan av denna anledning ogillas.
Hovrätten tillägger dock även att det under de speciella omständigheterna inte heller är bevisat att pojken haft uppsåt till att hans uttalande varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla – eller att målsägandena ens skulle få kännedom om det han sagt. (Blendow Lexnova)
