Det förelåg inga hinder mot att lämna ut en dömd man till Serbien – trots att hans sambo och två barn är svenska medborgare och kommer att bo kvar här.
Detta även om Högsta domstolen anser att principen om barnets bästa ska vägas in i bedömningen av utlämningsärendet.
Serbiens justitieminister begärde att mannen, som dömts till två år och två månaders fängelse för häleri samt olaga innehav av sprängmedel för befattning med en skarp patron i Serbien, skulle utlämnas dit från Sverige.
Riksåklagaren ansåg att det inte fanns något hinder mot en utlämning, medan mannen motsatte sig en sådan med hänvisning till utlämningslagen samt att en utlämning skulle vara oförenlig med artiklarna 3, 6 och 8 i Europakonventionen och artiklarna 3, 9 och 12 i Barnkonventionen.
Mannen uppgav att han deltog i kriget i Kosovo och var en del av en enhet som utförde kontroversiella operationer i Kosovo och Albanien. Mot bakgrund av detta finns det många personer därifrån som vill hämnas på honom – och han har utsatts för hot från kriminella organisationer i Serbien som styrs av sådana personer. Det finns därför en risk för hans liv och säkerhet om han skulle utlämnas.
Hans sambo och båda barn är svenska medborgare och han har idag en fast anställning som arbetsledare i byggbranschen. Familjen skulle därför drabbas hårt vid en utlämning.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
Inget hinder mot utlämning enligt Barnkonventionen
Högsta domstolen konstaterar i domen att utgångspunkten för bedömningen måste vara att hans barn har behov av en nära kontakt med sin pappa
och att hänsynen till barnens bästa talar för att han inte ska utlämnas till
Serbien. Mot detta ska dock intresset av att han ska avtjäna ett fängelsestraff samt fullgörandet av de åtaganden som Sverige gjort i förhållande till Serbien.
Det finns, enligt HD, också anledning att anta att kontakten mellan barnen och deras pappa kan upprätthållas i någon form, även om han utlämnas varför de motstående intressena väger tyngre än barnens intresse i detta fall.
Det innebär att en utlämning inte är oförenlig med artikel 3 i Barnkonvention. De åtaganden som följer av artikel 9 i konventionen leder inte heller till
att utlämningen är oförenlig med Barnkonventionen och artikel 12 i konventionen
aktualiseras, enligt HD, inte i detta ärende. Utlämningen ska därför verkställas.
Advokaten får arvodeskritik
Mannens advokat yrkade ersättning för 68 timmars arbete i målet. Riksåklagaren ansåg dock att denne fick nöja sig med 30 timmar eftersom ersättning av allmänna medel enligt riksåklagaren ”inte i någon del” bör utgå för det extra ombud advokaten anlitat.
Högsta domstolen anser att advokaten ”med hänsyn till det sätt på vilket försvararuppdraget har utförts, bland annat genom att försvaret riktats in på frågor av begränsad betydelse i ärendet och att utförandet av försvaret i betydande utsträckning har vilat på det extra ombudets i sig
ej ersättningsgilla arbete” för nöja sig med ersättning för 34 timmars arbete.
