Kumlaanstalten missade hovrättens avräkningsunderlag och en tidigare dömd man fick sitta 35 dagar för länge i anstalt.
Nu riktar Justitiekanslern allvarlig kritik mot Kriminalvården för handläggningsbristerna i ärendet.
I slutet av januari 2019 påbörjade mannen verkställigheten av ett drygt två år långt fängelsestraff på Kumlaanstalten. Samtidigt var han åtalad i ett annan brottmål – där han först frikändes – men sedan dömdes för delar av den åtalade brottsligheten. Hovrätten förordnade att det tidigare utdömda fängelsestraffet, som han redan verkställde, skulle omfatta även den nya brottsligheten.
Mannen hade inte varit frihetsberövad för de gärningar han nu dömdes för, men hade suttit häktad i en knapp månad för en brottsmisstanke som han sedan frikändes för – vilket skulle ha tillgodoräknats honom som verkställighet av fängelsestraffet. När domen kom till Kumla uppmärksammades inte hovrättens avräkningsunderlag, vilket ledde till att något nytt strafftidsbeslut inte fattades.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Upptäcktes av en slump
När mannen efter en tid flyttades till Norrtäljeanstalten fattades misstankar om att hans strafftidsberäkning var felaktig eftersom han inte fått tillgodräkna sig den tid han suttit frihetsberövad i enlighet med hovrättens avräkningsunderlag. Senare skulle en utredning konstatera att mannen borde ha tillgodoräknats ytterligare 35 dagars frihetsberövande – och ha frigetts knappt tre veckor tidigare än vad som skedde.
När mannen ansökte om ersättning vid frihetsberövanden konstaterade JK att han suttit frihetsberövad på felaktiga grunder och inledde ett tillsynsärende.
Nu riktar JK allvarlig kritik mot Kriminalvårdens agerande.
Får allvarlig kritik
Justitiekanslern set ”ytterst allvarligt” på att mannen hållit felaktigt frihetsberövad och konstaterar att det måste kunna ställas höga krav på noggrannhet från Kriminalvården i dessa frågor. Vidare konstateras i beslutet att personalen på Kumlaanstalten inte följt den handbok som finns, att det saknats tydlig arbetsbeskrivning samt att domen kommit att hanteras av en person som inte arbetar med denna typ av handläggning på daglig basis.
Enligt JK framstår det ”närmast som en slump” att avräkningsunderlaget uppmärksammades vid bytet av anstalt. Mot den bakgrunden riktas nu allvarlig kritik mot Kriminalvården för de brister som uppdagats under JK:s utredning.
