Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Satt frihetsberövad för länge – efter Kriminalvårdens miss

Processrätt
Publicerad: 2022-06-13 10:04
En cell på häktet i Huddinge, ett av Kriminalvårdens säkerhetshäkten Foto: Claudio Bresciani

Kumlaanstalten missade hovrättens avräkningsunderlag och en tidigare dömd man fick sitta 35 dagar för länge i anstalt.
Nu riktar Justitiekanslern allvarlig kritik mot Kriminalvården för handläggningsbristerna i ärendet.

I slutet av januari 2019 påbörjade mannen verkställigheten av ett drygt två år långt fängelsestraff på Kumlaanstalten. Samtidigt var han åtalad i ett annan brottmål – där han först frikändes – men sedan dömdes för delar av den åtalade brottsligheten. Hovrätten förordnade att det tidigare utdömda fängelsestraffet, som han redan verkställde, skulle omfatta även den nya brottsligheten.

Mannen hade inte varit frihetsberövad för de gärningar han nu dömdes för, men hade suttit häktad i en knapp månad för en brottsmisstanke som han sedan frikändes för – vilket skulle ha tillgodoräknats honom som verkställighet av fängelsestraffet. När domen kom till Kumla uppmärksammades inte hovrättens avräkningsunderlag, vilket ledde till att något nytt strafftidsbeslut inte fattades.

Upptäcktes av en slump

När mannen efter en tid flyttades till Norrtäljeanstalten fattades misstankar om att hans strafftidsberäkning var felaktig eftersom han inte fått tillgodräkna sig den tid han suttit frihetsberövad i enlighet med hovrättens avräkningsunderlag. Senare skulle en utredning konstatera att mannen borde ha tillgodoräknats ytterligare 35 dagars frihetsberövande – och ha frigetts knappt tre veckor tidigare än vad som skedde.

När mannen ansökte om ersättning vid frihetsberövanden konstaterade JK att han suttit frihetsberövad på felaktiga grunder och inledde ett tillsynsärende.
Nu riktar JK allvarlig kritik mot Kriminalvårdens agerande.

Får allvarlig kritik

Justitiekanslern set ”ytterst allvarligt” på att mannen hållit felaktigt frihetsberövad och konstaterar att det måste kunna ställas höga krav på noggrannhet från Kriminalvården i dessa frågor. Vidare konstateras i beslutet att personalen på Kumlaanstalten inte följt den handbok som finns, att det saknats tydlig arbetsbeskrivning samt att domen kommit att hanteras av en person som inte arbetar med denna typ av handläggning på daglig basis.

Enligt JK framstår det ”närmast som en slump” att avräkningsunderlaget uppmärksammades vid bytet av anstalt. Mot den bakgrunden riktas nu allvarlig kritik mot Kriminalvården för de brister som uppdagats under JK:s utredning.


Dela sidan:
Skriv ut: