Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att kronvittnen ska kunna få ett lindrigare straff.
Samtidigt uppmanade riksdagen regeringen att införa ett kronvittnessystem innebärande att en misstänkt kan garanteras den strafflindring som åklagaren erbjuder.
Regeringen har lagt fram ett antal förslag i syfte att ”stärka rättsprocessen för brottmål och göra att fler personer blir dömda för brott”. Inom ramen för för detta har regeringen bland annat föreslagit att den som medverkar till utredningen av annans brottslighet, så kallade kronvittnen, ska kunna få ett lindrigare straff.
Nu står det klart att riksdagen röstat ja till detta samt även regeringens förslag om straffskärpningar för bland annat övergrepp i rättssak och mened. Lagändringarna ska träda ikraft den 1 juli i år.
Brottsenhet, straffvärde och asperation vid knarkförsäljning
För ett par år sedan höjdes minimistraffet för försäljning av narkotika, från allmänna fängelseminimum till fängelse i sex månader. Eftersom den som säljer narkotika ofta gör det mer än en gång, och inte sällan har ett lager av narkotika som är avsedd att säljas, kan lagändringen få till följd att straffvärdet, även när det rör sig om små mängder, sammantaget blir påtagligt högt och därmed utmanar kravet på proportionalitet och ekvivalens. Martin Borgeke kommenterar ett aktuellt HD-avgörande.
I samband med att riksdagen sade ja till dessa förslag riktade man dessutom två uppmaningar till regeringen. Bland annat vill riksdagen att den misstänkte som medverkar till utredning av annans brottslighet ska kunna garanteras den strafflindring som åklagaren erbjuder. Dessutom vill riksdagen att brottet skyddande av brottsling ska utvidgas så att fler situationer än idag kan leda till fällande domar.
