Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att kronvittnen ska kunna få ett lindrigare straff.
Samtidigt uppmanade riksdagen regeringen att införa ett kronvittnessystem innebärande att en misstänkt kan garanteras den strafflindring som åklagaren erbjuder.
Regeringen har lagt fram ett antal förslag i syfte att ”stärka rättsprocessen för brottmål och göra att fler personer blir dömda för brott”. Inom ramen för för detta har regeringen bland annat föreslagit att den som medverkar till utredningen av annans brottslighet, så kallade kronvittnen, ska kunna få ett lindrigare straff.
Nu står det klart att riksdagen röstat ja till detta samt även regeringens förslag om straffskärpningar för bland annat övergrepp i rättssak och mened. Lagändringarna ska träda ikraft den 1 juli i år.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
I samband med att riksdagen sade ja till dessa förslag riktade man dessutom två uppmaningar till regeringen. Bland annat vill riksdagen att den misstänkte som medverkar till utredning av annans brottslighet ska kunna garanteras den strafflindring som åklagaren erbjuder. Dessutom vill riksdagen att brottet skyddande av brottsling ska utvidgas så att fler situationer än idag kan leda till fällande domar.
