Får tingsrätten vid utevaro från förhandlingen besluta om rättegångskostnader utan kommunikation med den frånvarande parten? Det blir en fråga för högsta instans, enligt ett nytt prövningstillstånd från Högsta domstolen. Tingsrätten har i tvisten skrivit av målet när käranden uteblivit – samt ålagt käranden att ersätta svarandens rättegångskostnad.
Ett byggbolag ansökte hos Kronofogdemyndigheten om betalningsföreläggande mot en kvinna med anledning av byggarbeten på en fastighet.
Efter bestridande från kvinnan hänsköts målet på bolagets begäran i Eksjö tingsrätt, som kallade till muntlig förberedelse i tvisten. I kallelsen till företaget angavs att tredskodom kunde meddelas om man inte närvarade genom behörig ställföreträdare eller genom ombud med fullmakt. Det angavs också att tredskodom innebär att företaget förlorar målet och då kan få betala motpartens eventuella rättegångskostnader.
En jurist anmälde sig senare som ombud för kvinnan – och en kopia av anmälan skickades då till byggbolaget via e-post.
Ingen inställde sig
Någon vecka senare skickade tingsrätten även en ändrad kallelse till bolaget där det angavs att tiden för den muntliga förberedelsen ändrats. Byggbolaget delgavs denna kallelse, liksom den ursprungliga, genom muntlig bekräftelse.
Trots det inställde sig någon ställföreträdare eller något ombud för bolaget inte när den muntliga förberedelsen skulle hållas tre veckor senare. Tingsrätten beslutade då att skriva av målet och tillerkände samtidigt kvinnan ersättning för rättegångskostnader med närmare 20 000 kronor. Beloppet avsåg drygt 7 000 kronor i ombudsarvode, drygt 7 000 kronor för tidsspillan, drygt 1 200 i utlägg för milersättning samt mervärdesskatt.
Bolaget överklagade senare tingsrättens beslut. Domstolen hade enligt bolaget dömt ut rättegångskostnader utan att företaget tagit del av kvinnans yrkande om detta. Byggbolaget hade inte ens tagit del av något yrkande om ersättning för rättegångskostnader med ett belopp som preciseras senare, uppgav man.
Inte yrkat på treskodom
Bolaget ansåg också att den begärda ersättningen framstod som oskälig med hänsyn till att ett motpartsombud inte ingivit något yttrande av substans i målet. Det kunde också ifrågasättas om det funnits anledning för motparten att anlita ombud på annan ort.
Göta hovrätt konstaterade att det i praxis ansetts som ett grovt rättegångsfel att skriva av ett mål och tillerkänna part ersättning för rättegångskostnader utan att första kommunicera ett kostnadsyrkande med motparten. I NJA 1980 s. 635 uttalade Högsta domstolen, HD, att detta utgjorde ett åsidosättande av den för rättegångsförfarandet grundläggande principen om att part ska få ta del av motparts yrkande. I HD-fallet var situationen samtidigt annorlunda, eftersom det där var käranden själv som återkallat sin talan och yrkat att målet skulle skrivas av. ”Käranden hade då kunnat vidta dispositioner med anledning av ett kostnadsanspråk från motparten, till exempel återta återkallelsen”, skrev hovrätten.
I det aktuella målet hade avskrivningen kommit på yrkande från kvinnan, som inte yrkat på tredskodom. Om det i stället hade yrkats på tredskodom hade något kostnadsyrkande inte behövt kommuniceras till käranden. Situationen med att svaranden i stället yrkar på avskrivning borde enligt hovrätten behandlas på samma sätt. När käranden inte kommer till förhandlingen borde svaranden enligt hovrätten ”rimligen kunna framställa ett yrkande om rättegångskostnader oavsett om målet i samband med förhandlingen avslutas genom avskrivning eller tredskodom, och det utan att käranden fått del av kostnadsyrkandet”. Att byggbolaget inte fått del av kvinnans kostnadsyrkande saknade därför betydelse.
HD ska pröva
Att kvinnan företräddes av ett ombud från Göteborg hade samtidigt kommunicerats med käranden. Att svaranden därmed skulle drabbas av kostnader som hon rimligen önskade få ersatta hade varit förutsebart för byggbolaget – och det hade också hennes generella anspråk på rättegångskostnader varit. Det fanns därför inga hinder mot att pröva kvinnans yrkande på rättegångskostnader och inte heller några skäl att frångå huvudregeln om käranden till följd av sin utevaro skulle ersätta motpartens rättegångskostnader. Det yrkade beloppet var också skäligt, även om kvinnan anlitat en ett ombud från Göteborg.
Överklagandet avslogs alltså.
Byggbolaget överklagade och Högsta domstolen beslutar nu att meddela prövningstillstånd för att svara på om en tingsrätt kan besluta om rättegångskostnader utan kommunikation med motparten. (Blendow Lexnova)
