Att en rådman i Patent- och marknadsöverdomstolen prövat frågan om informationsföreläggande mot ett bolag innebär inte att hon redan bildat sig en uppfattning i de frågor som senare ska avgöras slutligt.
Därför anser inte domstolen att hon är jävig. Inte heller en JO-anmälan mot henne gör henne jävig.
Ett aktiebolag är svarande i Patent- och marknadsdomstolen i ett mål om upphovsrättsintrång. Patent- och marknadsdomstolen avslog en jävsinvändning som bolaget framställt mot rådmannen som är ansvarig domare för målet. Bolaget överklagade senare beslutet till Patent- och marknadsöverdomstolen och yrkade att domstolen skulle förklara rådmannen är jävig att handlägga målet.
Bolaget pekade bland annat på att den ansvariga domaren prövat ett informationsföreläggande mot bolaget och då ansett att det föreligger sannolika skäl för kärandens upphovsrätt och bolagets intrång. Den ansvariga domarens bristande handläggning som bolaget menar har varit långsam har tvingat bolaget att vidta åtgärder för att driva målet framåt, bland annat har bolaget kontaktat lagmannen och genom en JO-anmälan begärt en granskning av den ansvariga domarens handläggning av målet.
Åtgärderna är, menar bolaget, polariserande och leder oundvikligen till en kraftigt försämrad relation med den ansvariga domaren.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
Beslutet gör inte rådmannen jävig
Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterar att en utgångspunkt för prövningen av det aktuella jävspåstående är att jäv kan föreligga i fall då en domare redan i tidigare avgöranden tagit ställning till viss bevisning eller till en sakfråga som är stridig även i det senare målet. Om domaren i det första avgörandet uttalat sig om saken utifrån ett klart lägre beviskrav än det som ska tillämpas vid det slutliga avgörandet, kan detta emellertid som regel inte anses jävsgrundande.
Om en domare däremot vid bedömningen av en preliminär fråga gör uttalanden som kan uppfattas så att denne redan bildat sig en uppfattning i en fråga som senare ska avgöras slutligt, kan det föreligga legitima skäl att ifrågasätta domarens opartiskhet om samma domare ska döma i målet.
I beslutet den 15 maj 2020 har rådmannen prövat frågan om informationsföreläggande ska meddelas mot bolaget. Hon har då tagit ställning till om det föreligger sannolika skäl för att käranden tillsammans med andra har skapat innehållet på vissa datafiler, att detta innehåll är upphovsrättsligt skyddat och att bolaget gjort intrång i kärandens upphovsrätt.
Beviskravet sannolika skäl är betydligt lägre än det som ska tillämpas vid den slutliga sakprövningen i intrångsfrågan. De bedömningar rådmannen gjort i beslutet innebär därför, menar Patent- och marknadsöverdomstolen, inte att hon givit uttryck för att hon redan bildat sig en uppfattning i de frågor som senare ska avgöras slutligt. De ställningstaganden hon gjort i beslutet innebär därför inte jäv.
Anfört fel och brister i handläggningen
Härutöver har bolaget anfört att en rad fel och brister i handläggningen förekommit och att dessa var för sig eller sammantaget är ägnade att rubba förtroendet för rådmannens opartiskhet i målet.
Som Patent- och marknadsöverdomstolen uppfattar bolaget påstås det att rådmannen under alla förhållanden från objektiv synpunkt måste anses jävig, eftersom de enligt bolaget berättigade åtgärderna oundvikligen är starkt polariserande. I dessa delar gör Patent- och marknadsöverdomstolen följande bedömningar: Oavsett om det vid målets handläggning förekommit fel i ett eller flera av de hänseenden som bolaget påstått finns det inte någonting som tyder på att de av rådmannen vidtagna åtgärderna vare sig från subjektiv eller objektiv synpunkt varit uttryck för ett partiskt förhållningssätt.
Inte tillräckliga skäl för att ifrågasätta rådmannens opartiskhet
En självklar utgångspunkt är att enbart det förhållandet att en part JO-anmäler en domare inte kan medföra jäv; en sådan ordning skulle medföra ett stort utrymme för parterna att tillskapa jävsgrundande förhållanden.
Den nu aktuella JO-anmälan är daterad den 20 maj 2020 och har, såvitt framkommit, hittills inte föranlett någon åtgärd hos myndigheten.
Vid en samlad bedömning anser Patent- och marknadsöverdomstolen att det förhållandet att bolaget gjort gällande ett antal fel och brister i rådmannens handläggning av målet och att detta bland annat föranlett en JO-anmälan inte utgör tillräckliga skäl för att ifrågasätta hennes opartiskhet vare sig i subjektivt eller i objektivt hänseende. (Blendow Lexnova)
