Polis dömd för rattfylla och smitning – får behålla jobbet

Knappt fyra timmar efter bilolyckan visade polismannens urinprov en alkoholkoncentration på 2,75 promille.
Att det gått så lång tid mellan körningen och provet, samt det faktum att mannen haft tillgång till alkohol där han befann sig, gör dock att det inte går att utesluta så kallad eftersupning.
Det konstaterar tingsrätten och dömer mannen för rattfylleri av normalgraden och smitning.
Domen till trots får polismannen behålla sin anställning efter beslut från personalansvarsnämnden.

Det var i februari förra året som en kvinna kom körande på en väg utanför Katrineholm när hon plötsligt såg att det låg betongdelar på vägen. Ett väghinder var trasigt, en lyktstolpe hade körts ner och i nära anslutning stod en bil, med omfattande skador, parkerad. Hon körde förbi bilen och ringde 112, för att sedan köra tillbaka och kontrollera att ingen skadats.

Då var strålkastarna på bilen påslagna och en man, den sedermera åtalade polismannen, stod utanför bilen vid förarsidan. Hon kände igen honom eftersom de är uppväxta på samma gata och uppfattade honom som ”stressad och onykter; han sluddrade när han pratade och rörde sig som att han var berusad”. Hon körde vidare och parkerade sin bil en bit bort och gick sedan tillbaka till bilen, men då var mannen inte kvar.

Två poliser fick sedan i uppdrag att åka hem till sin kollega för att hämta in honom till provtagning. De åkte med honom till sjukhuset för provtagning och körde sedan hem honom till en annan kollega.

Drack en öl och några glas vin

Den åtalade polismannen har i förhör berättat att han samma kväll varit på middag hos vänner och där druckit ”en flaska öl på 33 centiliter innan maten och ett par glas vin till middagen”. Han har dock inte något minne av att han lämnade vännernas bostad eller att han tagit bilen därifrån.

Tingsrätten konstaterade att det var ställt utom rimligt tvivel att polismannen var den som kört bilen, och att frågan att pröva därför var huruvida han innan körningen drack alkoholhaltiga drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter färden uppgick till 1,87 promille. Det kvinnliga vittnet larmade Polisen om olyckan 22.42 och av analysbeskeden från sjukhuset framgår att urinprov togs kl. 02.30, med resultatet 2,75 promille, att
blodprov togs kl. 01.35 och 02.35 med resultaten 1,87 respektive 1,79 promille.

Går inte att utesluta eftersupning

Polismannen har hävdat att den uppmätta alkoholkoncentrationen inte enbart kan förklaras av den mängd alkohol han drack innan körningen. Domstolen konstaterar här att, även om provresultaten talar emot att eftersupning skett, togs proverna så pass lång tid efter körningen att det inte utifrån dessa går att utesluta eftersupning.

Det är, enligt tingsrätten, även utrett att polismannen under delar av denna tid befann sig i sin bostad och hade möjlighet att dricka alkohol, vilket inte motbevisats av åklagaren. Av yttrande från Rättsmedicinalverket framgår även att det inte är möjligt att avgöra om den uppmätta alkoholen i blodet kan stämma med vad polismannen uppgett att han druckit under kvällen.

Enligt tingsrättens bedömning är det genom utredningen styrkt att alkoholkoncentration låg betydligt över gränsen för rattfylleribrott. Det är
dock inte styrkt att alkoholkoncentrationen översteg 1,0 promille och brottet ska därför inte rubriceras som grovt på grund av alkoholkoncentrationen i blodet.

Döms till 100 dagsböter – får behålla jobbet

Tingsrätten anser att det saknas utredning om trafiksituationen vid tiden för körningen eller på vilket sätt polismannen framförde bilen. Enbart den omständigheten att han körde på en lyktstolpe och ett väghinder ger, enligt tingsrätten, inte tillräckligt stöd för bedömningen att körningen innebar en påtaglig fara för trafiksäkerheten. Tingsrätten slår därför fast att brottet ska rubriceras som rattfylleri av normalgraden.

Vad gäller åtalspunkten om smitning konstaterar tingsrätten att mannen ska dömas även för detta. Påföljden bestäms till 100 dagsböter om 250 kronor.

Domen till trots kommer polismannen dock få behålla sitt jobb. Det meddelade Polisens personalansvarsnämnd förra veckan. Detta då det av nämndens praxis ”följer att enstaka fall av rattfylleri av normalgraden vanligtvis inte leder till några arbetsrättsliga konsekvenser för den anställde”. Vad gäller smitningen anser nämnden att detta brott har ett ”relativt begränsat straffvärde”. Dessutom har polismannen genomgått rehabilitering med positiva resultat.