Ett målsägandebiträde i ett brottmål där en polis dömts för sexuellt ofredande har överklagat tingsrättens beslut att inte bifalla hennes ersättningsanspråk när det gällde utläggen.
Av ett överklagande till hovrätten framgår att målsägandebiträdet vill ha 826 kronor för utlägg i samband med resor till förhör och huvudförhandling.
Dagens Juridik har tidigare rapporterat om kräftskivan där den 36-årige polismannen upprepade gånger tafsade på tre kvinnliga kollegor.
Tingsrätten dömde polismannen till dagsböter – men domen har nu överklagats av försvaret som yrkar att han ska frikännas i hovrätten.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Kräver 800 kronor för sina utlägg
Det är dock inte bara polismannen som överklagat domen. Även målsägandebiträdet har överklagat tingsrättens dom – i ersättningsdelen. Målsägandebiträdet begärde i tingsrätten ersättning för 25 timmars arbete, men fick enbart betalt för 17. Hon begärde också ersättning med 826 kronor för utlägg, pengar hon inte tillerkändes då det enligt tingsrätten inte framgick vad det var för utlägg och det därför inte gick att bedöma skäligheten av begäran.
I ett överklagande till Svea hovrätt skriver målsägandebiträdet att hon deltagit vid tre polisförhör och en huvudförhandlingsdag samt att det framgår av praxis att skälig ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg ska utgå till målsägandebiträden. Enligt målsägandebiträdet har hennes begäran om utlägg varit skälig utifrån vad uppdraget krävt.
