Två föräldrar döms för barnäktenskapsbrott för att ha låtit sin då 17-årige son ingå äktenskapsliknande förbindelser med en 17-årig kvinna från Tyskland.
Enligt domstolen står det klart att föräldrarna varit medvetna om att sonen ingått den äktenskapsliknande förbindelsen och dessutom varit delaktiga i hela processen kring giftemålet.
De döms nu till villkorlig dom och dagsböter.
Föräldrarna till en 17-åring åtalades för barnäktenskapsbrott vid Västmanlands tingsrätt för att ha låtit sonen ingå en äktenskapsliknande förbindelse med en 17-årig kvinna.
Förbindelsen hade, enligt åtalet, ingåtts ”enligt regler som gäller inom en grupp och som innebär att parterna betraktas som makar och anses ha rättigheter eller skyldigheter i förhållande till varandra, och innefattar frågan om upplösning av förbindelsen”.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Sakkunnigvittnen avgörande
Tingsrätten konstaterar i domen att den aktuella utredningen ”med tydlighet” visar att de båda 17-åringarna förlovade sig i oktober 2020 på en fest hemma hos kvinnans föräldrar i Tyskland. Det står också klart att paret utbytt ringar med ett rött band mellan dem samt att mannens mamma gav guldsmycken till kvinnan under festen – något som ett sakkunnigvittne uppgett är ”vanligt förekommande vid förlovningsfester och vigslar mellan romer”. Dessutom fanns på festen en tårta med parets fotografier och texten ”förlovning” på tyska på.
Bilder och filmer från kvinnans ankomst till mannens familj i Sverige visar också, enligt ett av sakkunnigvittnena, på ritualer som som sker i samband med giftemål inom den romska kulturen. Enligt sakkunnigvittnen utgör dessa omständigheter ”en väldigt stark indikation” på att det skett ett romskt äktenskap i samband med att kvinnan kom hem till mannens familj i Sverige. Det finns också en film från ett annat tillfälle där kvinnan, enligt ett av sakkunnigvittnena, syns bära ”en tydlig brudklädsel”.
Döms till villkorlig dom och dagsböter
Mannen och hans familj har under huvudförhandlingen nekat till att något äktenskap skulle ha ingåtts. Tingsrätten anser dock att deras berättelser, som har varit likartade, framstår som en efterhandskonstruktion. Tingsrätten beaktar här också att mannen i polisförhör uppgett att han och kvinnan gift sig enligt romsk kultur, men sedan tagit tillbaka uppgifterna under huvudförhandlingen – utan att lämna någon rimlig förklaring till detta.
Tingsrätten slår i domen fast att mannens föräldrar varit högst delaktiga i processen kring giftemålet och därmed får anses ha tillåtit sin son att ingå en äktenskapsliknande förbindelse trots att han bara var 17 år gammal.
När det gäller påföljden konstaterar domstolen att föräldrarna är tidigare ostraffade samt att det saknas anledning att anta att de kommer att återfalla i brottslighet. De döms därför till villkorlig dom i förening med dagsböter.
