Hovrätten ändrar den tidigare domen och frikänner en 34-årig man som fällts för brott mot aktiebolagslagen. Mannen har medgett att han agerat som konsult för en företagare som velat byta ut styrelsen när de båda bolagen hamnat i ekonomiska trångmål.
Han kan dock inte hållas straffrättsligt ansvarig för att en ”målvakt” utsetts, enligt hovrätten.
En man dömdes i Örebro tingsrätt till villkorlig dom för två fall av bokföringsbrott, för att ha åsidosatt bokföringsplikten i två idag konkurssatta aktiebolag som han drivit. Tingsrätten fällde samtidigt två andra män för brott mot aktiebolagslagen i två fall. Den ena mannen hade agerat ”målvakt” och gått med på att ta styrelseuppdrag i bolagen trots att han saknat avsikt att ta del av verksamheten. En annan man, nu 34, skulle samtidigt ha varit den som sett till att målvakten använts. Åtgärderna hade varit ägnade att dölja vem eller vilka som utövat den faktiska ledningen i bolagen.
Enligt företagsledaren hade han kommit i kontakt med 34-åringen när han på nätet sökt efter någon som kunde ta över hans bolag – efter att ha insett att det inte gick att rädda bolagen. Enligt honom hade 34-åringen fått betalt för att ta över bolagen – och det var också 34-åringen som hade skött ändringen av styrelsen. Det huvudsakliga motivet bakom överlåtelserna hade varit att ”rädda” företagsledaren son, som var styrelseledamot.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Försett med blanketter och mallar
34-åringen uppgav för egen del att han bara hade agerat konsult åt företagsledaren och försett honom med blanketter och mallar för att ändra styrelsen. Han hade inte köpt några aktier eller betalat någonting, utan hade tvärtom fått ett konsultarvode för det arbete han lagt ned, uppgav han.
Tingsrätten fäste dock avsikt på att 34-åringen sedan tidigare var vän med den målvakt som använts i bolagen. Redan detta förhållande talade enligt domstolen mycket starkt för att 34-åringen varit den som ordnat med registreringen av målvakten. Det var också 34-åringen som stod angiven som kontaktperson i den ändringsanmälan som skickats in till Bolagsverket och han hade även kvitterat ut bokföring från ett av bolagens externa bokföringskonsult.
”Sammantaget framträder genom utredningen bilden att [34-åringen] var den som åtog sig uppdraget att byta ut styrelsen i de två bolagen inför kommande konkurser”, summerade tingsrätten. 34-åringen fälldes därför för brott mot aktiebolagslagen och en tidigare utdömd skyddstillsyn fick avse även denna brottslighet.
Hovrätten river upp domen
Göta hovrätt river nu upp domen mot 34-åringen och frikänner honom helt.
Straffbestämmelsen i 30 kap. 1 § tredje stycket aktiebolagslagen är avsedd att motverka bruket med målvakter – och innebär att den som medverkar till att utse vissa funktionärer, till exempel styrelseledamöter, trots insikt om att personen inte kommer att delta i verksamheten kan dömas till straff.
Bestämmelsen träffar enligt motivuttalanden dock först och främst aktieägare som har deltagit i styrelseval på bolagsstämman samt styrelseledamöter som har deltagit i beslut om att utse vd. Därutöver kan den tillämpas på den som med sitt faktiska inflytande i bolaget har föranlett att en viss person utsetts som styrelseledamot eller vd.
Inte medverkat i straffbelagd mening
För att omfattas av straffbestämmelsen krävs det därför att man har ett bestämmande inflytande i bolaget och har medverkat i själva beslutsfattandet att utse en viss person som till exempel styrelseledamot.
34-åringen har inte varit aktieägare eller styrelseledamot och inte heller haft någon annan formell företrädarroll i något av bolagen – och han har inte heller pekats ut som faktisk företrädare. Utredningen ger i och för sig stöd för att 34-åringen har varit behjälplig med registreringen av målvakten. Någon utredning som ger stöd för att 34-åringen haft faktiskt inflytande i något av bolagen eller för att han medverkat i själva beslutsfattandet har dock inte presenterats. 34-åringen kan därför inte anses ha medverkat till utseendet av målvakten i den mening som är straffbelagd enligt aktiebolagslagen, slår hovrätten fast. (Blendow Lexnova)
