Det var fråga om domvilla när mark- och miljödomstolen upphävde en detaljplan utan att först höra med fastighetsägaren och en nyttjanderättshavare som påtagligt berördes av detaljplanen. Det slår högsta domstolen fast och undanröjer mark- och miljödomstolens dom.
En man överklagade en dom från Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt till Mark- och miljööverdomstolen, MÖD och klagade över domvilla.
Mannen äger en fastighet i Österåker som förvaltas av ett aktiebolag enligt ett gällande avtal. Under flera år har löpande så kallade underhandlingar förts med Österåkers kommun om att anta en ny detaljplan för fastigheten, eftersom det finns en marina som skulle kunna utökas med en ny plan.
I december 2016 antog kommunen en detaljplan, men beslutet överklagades till MMD som upphävde planen.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
Hade inte fått svara på inkomna överklaganden
Mannen hävdade att domen meddelades trots att han och bolaget, som är uppenbara sakägare, inte bereddes tillfälle att svara på inkomna överklaganden eller att yttra sig i övrigt.
Enligt mannen har detaljplanen stor betydelse för den verksamhet som bedrivs på fastigheten, vilket medför att både han och bolaget lider betydande förfång genom domen. Hans överklagan avslogs dock av Mark- och miljödomstolen med hänvisning till att ”en konsekvens av det kommunala planmonopolet är att det vid prövning av ett överklagande av en kommuns beslut att anta en detaljplan inte finns anledning att kommunicera överklagandet med någon annan än kommunen”.
Domstolens underlåtenhet att ge mannen och bolaget tillfälle att yttra sig kunde enligt domstolen därför inte anses innefatta domvilla. Mannen och bolaget överklagade sedan till Högsta domstolen, som valde att meddela prövningstillstånd i fråga om det förelegat domvilla eller inte.
Har varit fråga om domvilla – domen undanröjd
Nu har Högsta domstolen slagit fast att det faktum att varken mannen eller bolaget fick yttra sig hos mark- och miljödomstolen ”får anses utgöra ett grovt rättegångsfel som kan antas ha inverkat på målets utgång”. Detta eftersom beslutet att upphäva den antagna detaljplanen av domstolen anses påverka såväl mannens som bolagets intressen på ett så pass påtagligt sätt att de enligt lag skulle getts rätten att yttra sig över överklagandena innan domstolen beslutade i ärendet till deras nackdel.
Mark- och miljödomstolens dom ska därför undanröjas och målet ska återförvisas till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.
