Den litauiska mannen har gjort gällande att dna-bevisningen mot honom är oklar och att det inte finns tillräckliga skäl för att lämna ut honom till Schweiz för ett stort antal stölder ur exklusiva bilar.
Högsta domstolen anser dock att det finns sannolika skäl för brottsmisstankarna och lämnar nu klartecken för utlämningen.
Det federala justitie- och polisdepartementet i Schweiz begärde i en framställan att en litauisk man som uppehåller sig i Sverige ska lämnas ut för lagföring.
Framställan lutar sig mot två häktningsbeslut som utfärdats av schweizisk åklagare under 2020 och 2021 där det framgår att mannen är misstänkt för stöld eller grov stöld och skadegörelse vid 32 tillfällen. Mannen ska ha använt ett liknande tillvägagångssätt när han i Genève, Lausanne och Prilly krossat rutan på exklusiva bilar av märkena BMW och Mercedes och sedan stulit tillbehör som ratt, mittkonsol och GPS.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Påstådd DNA-bevisning
Mannen ska kunna knytas till tillgreppen med hjälp av dna-spår som han lämnat efter sig vid åtminstone sex av tillgreppen. Det finns också ett tidsmässigt och geografiskt samband mellan brotten – samt likheter i modus och mål för tillgreppen.
Mannen har själv motsatt sig utlämning och gjort gällande att dna-bevisningen är oklar och att sådan bara säkrats avseende en del av brottsplatserna. En EU-medborgare som är stadigvarande bosatt i Sverige är att jämställa med en svensk medborgare och får inte utlämnas. Mannen saknar dock motsvarande anknytning till Sverige och den omständigheten att han är unionsmedborgare hindrar därför inte en utlämning, konstaterar Högsta domstolen, HD, nu.
Ska utlämnas
Brotten är också tillräckligt allvarliga för att motivera utlämning, även om de skulle rubriceras som stöld av normalgraden.
Enligt HD gör också dna-bevisningen ihop med det tidsmässiga och geografiska sambandet mellan gärningarna och överensstämmelsen i modus att det finns sannolika skäl för brottsmisstankarna.
Utlämningslagen hindrar därför inte en utlämning och det gör inte Europakonventionen eller Barnkonventionen heller. HD lämnar därför nu klartecken för utlämningen. (Blendow Lexnova)
