Forex Bank AB går miste om omställningsstöd på åtta miljoner kronor eftersom eftersom finansiella institut ska undantas från stödet.
Kammarrätten anser också att det var riktigt av förvaltningsrätten att som första instans pröva om det skulle strida mot EU-kommissionens beslut och därmed EU:s statsstödsregler att bevilja bolaget omställningsstöd.
Skatteverket fattade den 22 december 2020 två beslut som innebar att Forex Bank nekades omställningsstöd för stödperioderna maj samt juni och juli 2020.
Forex Bank överklagade beslutet till förvaltningsrätten, där man yrkade att beviljas omställningsstöd med 5 992 380 kronor för stödmånaden maj 2020 respektive 8 000 000 kronor för stödmånaderna juni och juli 2020. Till stöd för sin talan anför bolaget bland annat att Forex är ett bankaktiebolag vars verksamhet i Sverige består av två olika delverksamheter, dels en traditionell bankrörelse med in- och utlåning, dels valutaväxling.
Intäkterna från valutaväxling har de senaste åren på årsbasis stått för cirka 60-75 procent av bolagets totala omsättning i Sverige. I samband med spridningen av covid-19 och den extrema minskning av utlandsresande som följde, minskade nettoomsättningen av valutaväxling i Sverige med cirka 95 procent. Eftersom bolaget bedriver valutaväxling och inte valutahandel är undantaget i lagen inte tillämpligt. Bolagets minskning är direkt orsakad av effekterna av spridningen av covid-19.
Förändrade regler om topsning
En del av lagreformen om biometri i brottsbekämpningen är förändrade regler om tagande av salivprov eller topsning för brottsbekämpande ändamål i rättegångsbalken. Dessa regler gäller från och med den 1 juli 2025 och innebär framför allt att möjligheterna till topsning för dna-analys på olika sätt har utökats. Mattias Hjertstedt analyserar de nya bestämmelserna och deras konsekvenser.
Valutahandel inbegriper valutaväxling
Förvaltningsrätten i Stockholm ansåg att begreppet valutahandel vid tillämpningen av förordningen om omställningsstöd för maj-juli 2020 ska förstås på samma sätt som enligt valutaväxlingslagen och bank- och finansieringsrörelselagen (se Kammarrätten i Stockholms dom den 24 maj 2021 i mål nr 8524-20). Förvaltningsrätten ansåg därmed att begreppet valutahandel i förordningen inte inbegriper valutaväxling. Det innebär att minskningen av bolagets omsättning avseende intäkter från valutaväxling ska beaktas vid bedömningen av om nettoomsättningen minskat i den omfattning som krävs för rätt till omställningsstöd.
Skatteverket förde fram att för det fall förvaltningsrätten finner att intäkter från valutaväxling ska räknas med vid beräkningen av bolagets nettoomsättning, måste rätten pröva huruvida det är förenligt med Europeiska unionens (EU) statsstödsregler att utge stöd till bolaget avseende stödperioden juni och juli. Förvaltningsrätten prövade därmed om bolagets rätt till stöd för juni och juli påverkas av de uttalanden som gjorts i den tillfälliga ramen och kommissionens beslut den 12 oktober 2020.
Av punkt 2.6 i kommissionens beslut framgår det att svenska myndigheter kommer att säkerställa att finansiella institut utesluts som slutliga stödmottagare. Eftersom det är ostridigt att bolaget bedriver valutaväxlingsverksamhet, tog förvaltningsrätten ställning till om ett bolag som bedriver sådan verksamhet utgör ett finansiellt institut i den mening som avses i kommissionens beslut.
Betraktas som finansiellt institut
Det sammantagna innebär enligt förvaltningsrätten att bolag som bedriver handel för egen eller annans räkning med utländsk valuta i form av valutaväxling utgör ett finansiellt institut i den mening som avses i kommissionens beslut den 12 oktober 2020. Detta på grund av att ett finansiellt institut i såväl svensk rätt som i EU-rättsliga sammanhang definieras som ett företag som bland annat bedriver handel med utländsk valuta.
Eftersom bolaget i sitt överklagande och sina yttranden uppger att det bedriver handel med utländska sedlar och mynt bedömde förvaltningsrätten att bolaget är ett finansiellt institut i den meningen som avses i kommissionens beslut. Då beslutet är bindande och lojalitets-principen och principen om unionsrättens företräde måste beaktas ansåg förvaltningsrätten att bolaget inte kan beviljas omställningsstöd för stöd-perioden juni och juli 2020.
Inget skäl att återvisa målet
Bolaget förde i Kammarrätten i Stockholm fram att förvaltningsrätten har åsidosatt instansordningsprincipen samt att Skatteverket åsidosatt sin motiveringsskyldighet när verket inte angett EU-kommissionens beslut som grund för sitt avslag på bolagets ansökan om omställningsstöd för juni och juli 2020.
Principen om EU-rättens företräde innebär att om en nationell bestämmelse befinner sig i konflikt med en unionsrättslig bestämmelse har den nationella domstolen en skyldighet att inte tillämpa den motstridiga nationella normen. Nationella domstolar är skyldiga att ge unionsrätten företräde vid en direkt konflikt eftersom unionsbestämmelserna är en integrerad del av medlemsstaternas rättsordningar. Detta gäller även nationella myndigheter.
Mot denna bakgrund och eftersom en prövning av nationell rätts förenlighet med unionsrätten kan och ska göras först i en konkret situation, anser kammarrätten att det var riktigt av förvaltningsrätten att som första instans pröva om det skulle strida mot EU-kommissionens beslut och därmed EU:s statsstödsregler att bevilja bolaget omställningsstöd för juni och juli 2020.
Det var därmed också korrekt av Skatteverket att inte ange EU-kommissionens beslut som grund för sitt avslag på bolagets ansökan om omställningsstöd för juni och juli 2020. Det finns därför inget skäl att återförvisa målet till Skatteverket för fortsatt handläggning.
Förutsättning för beviljat stöd
Enligt artikel 107.l i EUF-fördraget är i princip allt statligt stöd förbjudet, om stödet snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion och påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Kommissionen kan efter prövning besluta att en statlig stödåtgärd anses förenlig med den inre marknaden enligt vissa kriterier som anges i artikel 107.2 och 107.3 i EUF-fördraget. För att en medlemsstat ska kunna ge statsfinansierat stöd är det en förutsättning att kommissionen underrättats och att medlemsstaten fått ett sådant beslut (artikel 108.3 EU-fördraget).
Sverige har med anledning av det planerade omställningsstödet för juni och juli 2020 underrättat kommissionen och fatt ett beslut i ärende SA.58822 (2020/N) om att detta stöd är förenligt med artikel 107.3 b i EUF-fördraget.
Kommissionens beslut i detta ärende är en förutsättning för att Sverige ska kunna bevilja företag omställningsstöd för juni och juli 2020, utan att det står i strid med EU:s statsstödsregler. Som angetts ovan är statsstöd ett område där EU-kommissionen har exklusiv kompetens. Kammarrätten konstaterar mot denna bakgrund att EU-kommissionens beslut den 12 oktober 2020 i ärende SA.58822 (2020/N) är bindande för Sverige (artikel 288 fjärde stycket EUF-fördraget).
Detta innebär att vid en prövning av om omställningsstöd ska beviljas för juni och juli 2020 ska beaktas om ett företag är ett finansiellt institut och därmed uteslutet från stöd som slutlig stödmottagare. Att inte beakta detta skulle innebära att EU:s regler om statsstöd inte respekterades.
Avseende frågan om banken är att anse som ett finansiellt institut instämmer kammarrätten i förvaltningsrättens bedömning. Banken här därmed inte rätt till omställningsstöd for juni och juli 2020 och överklagandet ska därför avslås. (Blendow Lexnova)
