Svea hovrätt ändrar tingsrättens dom och dömer en tidigare frikänd man för tolv fall av kränkande fotografering.
Enligt hovrätten har mannen inte lämnat någon godtagbar förklaring till varför han gömt inspelningsutrustning som spelat in hans sexuella aktiviteter med tolv olika kvinnor.
Polisen gjorde ett tillslag på ett hotell i en Stockholmsförort efter att hotellets personal reagerat på att en man som bodde där haft väldigt många besök. I samband med tillslaget påträffades en man som då var ”sexuellt involverad” med en kvinna samtidigt som tre kameror, som var riktade mot sängen, spelade in aktiviteten.
Polisen tog kamerorna i beslag och vid en genomgång av dessa skulle det visa sig att det fanns ytterligare elva filmer där mannen spelat in sitt sexuella umgänge med kvinnor. Han kom senare att åtalas för kränkande fotografering.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Friades av oenig tingsrätt
Mannen uppgav i tingsrätten, där ingen målsägande medverkade, att hans dåliga mående tog sig uttryck i att han träffade kvinnor på ett sätt som inte är normalt, och att detta gick överstyr. Han har vidgått att det är han som syns på de beslagtagna filmerna, men påstår att dokumentationen var en del i upplägget vid träffarna med kvinnorna – som kände till att han filmade och hade lämnat sitt samtycke till detta. I vissa fall kom han överens med kvinnorna om att mötena skulle filmas redan när de gjorde upp om att de skulle ses. I andra fall har han förvissat sig om deras samtycke när de träffades.
Han har haft flera olika kameror i syfte att kunna filma från olika vinklar vid inspelningarna.
En oenig tingsrätt frikände också mannen och konstaterade att det av två stillbilder, med tillhörande förklaringstext, som tillfogats utredningen framgick att han frågat två av kvinnorna om samtycke och fått jakande svar. Dessutom ansåg tingsrätten att hans invändning om att kvinnorna samtyckt fick cisst stöd av åklagarens bevisning och att det därför inte var styrkt att han agerat enligt åklagarens gärningspåstående. Två nämndemän var dock skiljaktiga och ville fälla mannen för kränkande fotografering.
Inte kunnat förklara de gömda kamerorna
Domen överklagades till hovrätten, som nu går på de skiljaktigas linje och dömer mannen för kränkande fotografering. Hovrätten hänvisar till de skiljaktiga nämndemännens skrivning om att mannen visserligen fått samtycke i två fall, men att detta skett efter att inspelningen med den gömda utrustningen redan påbörjats. Efter att ha fått jakande besked har han sedan tagit upp sin mobiltelefon och filmat också med denna. Frågan hade alltså, enligt de skiljaktiga, inte gällt inspelningen med den gömda utrustningen
utan en annan upptagning.
Enligt hovrätten har mannen inte heller lämnat något godtagbar förklaring till att han gömt inspelningsutrustningen – och han ska därför dömas för tolv fall av kränkande fotografering.
Påföljden bestäms till villkorlig dom.
