Åklagaren saknade lagstöd för att tvinga en häktad man att låsa upp en app i telefonen med sitt fingeravtryck.
Det slår JO fast och kritiserar åklagaren för att denne motiverat sitt beslut på felaktiga grunder.
Även Tullverket kritiseras för att man inte dokumenterat verkställandet av det aktuella åklagarbeslutet.
Mannen häktades misstänkt för grov smuggling i januari 2018 och vid en husrannsakan togs bland annat datorer och flera mobiltelefoner i beslag.
I en av dessa telefoner fanns en app som endast kunde låsas upp genom att ägaren använde sitt fingeravtryck.
Åklagare beslutade i slutet av februari att mannens fingeravtryck skulle tas med stöd av rättegångsbalken då detta får göras om det erfordras för vinnande av utredning om brott som har fängelse i straffskalan.
Enligt åklagarbeslutet skulle fingeravtrycket från mannen tas direkt på den beslagtagna mobiltelefonen och två tulltjänstemän verkställde några dagar senare det aktuella åklagarbeslutet.
Åklagaren saknade lagstöd för sitt beslut
Mannen har nu JO-anmält agerandet och fört fram ett antal klagomål på åklagarens agerande. Han motsatte sig tulltjänstemännens agerande från början och ifrågasatte om beslutet var lagligt. Han bad också om att få kontakta sin advokat och att få ha denne närvarande när hans fingeravtryck skulle tas – men nekades detta.
Först efter att tjänstemännen hade hotat att verkställa beslutet med tvång gick han med på att öppna applikationen genom avläsning av sin tumme. I samband med detta hölls sedan ett förhör med honom där han fick upprepade frågor om lösenordet till telefonen. Enligt mannen saknar åklagarens beslut lagstöd och verkställdes utan hans samtycke. Hans rätt att samråda med sin advokat kränktes också, anser han.
Nu har JO granskat ärendet och konstaterar att den paragraf i rättegången som åklagaren lutat sig mot vid beslutet inte utgjort lagstöd för åtgärden. Enligt JO tar regleringen om fingeravtryck ”inte sikte på åtgärder som består i att enbart vid ett visst givet tillfälle läsa av det unika mönstret på någons finger utan att informationen sparas och registreras och utan att åtgärden omedelbart kunnat leda till att utredning om brott kunnat vinnas”. JO understryker också vikten av den särskilda restriktivitet som ska iakttas vid tolkningen av bestämmelser som inskränker den enskildes skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp som föreskrivs i regeringsformen.
Åklagaren kan därför, enligt JO, ”inte undgå kritik” för sitt beslut i ärendet.
Tullverket kritiseras för bristande dokumentation
Vad gäller de tulltjänstemän som verkställde beslutet anser JO dock att det inte finns någon anledning att kritisera dessa. Detta eftersom man efterfrågat ett beslut som man sedan verkställde efter att åklagaren beslutat om det. Tullverket kritiseras dock för att man inte dokumenterat den aktuella åtgärden.
Någon anledning att kritisera Tullverket eller Åklagarmyndigheten för hur frågorna om mannens tillgång till försvarare hanterades finner JO inte.