En brottmålsadvokat har anmälts till Advokatsamfundet av tre av varandra oberoende åklagare, rapporterar SVT.
Enligt en av anmälningarna, som Dagens Juridik tagit del av, anser åklagaren att advokaten agerat i ”illojalt tillika bevisförvanskande syfte” när han kontaktade ett alibivittne innan denne hördes av polis och lämnade information från klienten.
Anmälan har sin grund i ett brottmål vid Göteborgs tingsrätt där advokaten var offentlig försvarare, vilket SVT var först med att rapportera om.
Efter avslutad förhandling yrkade åklagaren att advokatens begärda ersättning för sitt arbete skulle sättas ned. Detta då advokaten, enligt åklagarens mening, ”bland annat visat bristande skicklighet i sitt uppdrag, visat illojalitet mot rättsordningen och inte i alla delar agerat i sin klients intressen”.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Kontaktade ett alibivittne innan polisen
Utöver kritik mot advokatens processföring i rätten, ”en bristande, agiterande och ledande förhörsteknik”, var åklagaren särskilt kritisk till att advokaten under förundersökningen kontaktat ett alibivittne innan denne hördes av polis och lämnat information om klientens uppgift om att han sagt sig ha sovit hos vittnet och ställt den ledande frågan om den uppgiften stämde.
Åklagaren hävdar att den frågan ”inbjöd till att lämna alibi” och därmed minskade värdet av vittnets uppgifter, vilket i sin tur innebar att advokaten ”agerade bevismässigt till nackdel för sin klient”.
Enligt åklagaren går det att likställa vittnesuppgiften med ett meddelande från den misstänkte klienten, vilket innebär att försvararen fört ut uppgifter i strid med klientens restriktioner.
Tingsrätten gav i sin dom åklagaren medhåll och konstaterade att ”det framstår som anmärkningsvärt och inte i klientens intresse att lämna information till ett vittne om vad klienten uppgett innan vittnet hörts av polis”.
Anmälde advokaten till disciplinnämnden
I början av juli anmälde sedermera åklagaren advokaten till Advokatsamfundets disciplinnämnd. Där skriver åklagaren att hans bedömning är att ”det är
uppenbart att (advokatens) åtgärd skett i illojalt tillika bevisförvanskande
syfte” samt att ”agerandet är särskilt allvarligt då hans klient var häktad för allvarliga brott och under 21 år”.
Han ville därför att advokatens agerande skulle tas upp till gemensam prövning av samfundets disciplinnämnd.
Utöver denna anmälan har även två andra åklagare anmält advokaten till samfundets disciplinnämnd för hans agerande i andra ärenden.
Dagens Juridik har sökt den anmälde advokaten.
