En 17-årig man frias från åtalet om grov misshandel efter en uppmärksammad skottlossning på Östermalm i Stockholm tidigare i år.
Han döms dock för narkotikabrott samt innehav av en skarpladdad pistol till ungdomsvård.
Det var den 11 maj i år som en person sköts i benet i närheten av Karlaplan, på Östermalm i Stockholm.
En 17-årig man kom att åtalas för grovt vapenbrott, grov misshandel och narkotikabrott.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Erkände vapeninnehav
Skottlossningen uppstod i samband med ett ”tumultartat” bråk utanför en McDonald’s-restaurang och av de två skotten som brann av träffade ett målsäganden i benen och det andra den åtalade 17-åringen i benet.
17-åringen har erkänt att han hade med sig en skarpladdad pistol, en halvautomatisk tårgaspistol som modifierats till ett skarpt skjutvapen, när han besökte McDonald’s den aktuella dagen. Han har vidare uppgett att han befann sig på restaurangen med sin flickvän och hade för avsikt att beställa mat när han såg två personer som gav honom ”några stirrande blickar”. Han trodde att de kanske ville sälja narkotika till honom och när de gick ut ur restaurangen följde han därför efter.
Det blev hetsig stämning direkt när han kom ut. Han visade de två männen att han hade ett vapen genom att visa dess magasinbotten för att skrämmas och undvika bråk – och blev då påhoppad och hamnade på marken.
Han säger sig inte veta inte hur pistolen lämnade fickan, men han tror att målsäganden försökte ta vapnet från honom. Angreppet slutade med att han råkade avlossa ett skott som träffade målsäganden. Han förstod dock inte att denne träffades, utan fick den uppgiften först senare. Kort därefter sprang han i väg från platsen och kastade pistolen. Under den sträckan vlossade han av misstag ett skott som träffade honom själv.
Frias från skjutningen
Stockholms tingsrätt konstaterar i domen att det finns DNA från både 17-åringen och målsäganden på pistolens avtryckare och att DNA-undersökningen således inte ger någon ledning i frågan om vem som avlossade skottet. 17-åringen har under huvudförhandlingen visserligen uppgett att han sköt målsäganden, men också lämnat uppgifter i polisförhör som ”kan tolkas som att det i stället var (målsäganden) som under bråket råkade avlossa skottet”.
Varken den film som finns eller de vittnesuppgifter som lämnats gör det, enligt tingsrätten, möjligt att avgöra vem det var som avlossade skottet. Ett vittne har visserligen benämnt 17-åringen som ”han som sköt”, men samma vittne har också berättat hur hen läst om skottlossningen i efterhand, och kan genom det ha fått uppfattningen att det var 17-åringen som utdelade skottet. Vittnesmålet väger därför inte särskilt tungt.
Något motiv har inte heller kunnat klarläggas – och vid en sammantagen bedömning anses det inte ställt utom rimligt tvivel att det är 17-åringen som avlossat skottet. Han frikänns därför från åtalet om grov misshandel samt alternativyrkandet om vållande till kroppsskada. Han döms dock för grovt vapenbrott och narkotikabrott, som han erkänt. Påföljden bestäms till ungdomsvård.
