Polismannen som var inkallad för att upplösa bråk mellan krogbesökare fick en rak höger av en 23-årig kvinna. Kvinnan uppger att hon gett mannen en örfil efter att ha blivit knuffad av hononm. Ett oberoende vittne bekräftar dock polisens uppfattning och berättar att det handlade om en riktad, kraftig smäll.
Tingsrätten dömde kvinnan för våld mot tjänsteman. Då kvinnan var tidigare ostraffad och gärningen framstod som en utpräglad engångsföreteelse ansåg domstolen att det fanns utrymme att välja en icke frihetsberövande påföljd. Tingsrätten ansåg att samhällstjänst i 50 timmar var en lämplig påföljd.
Polismannen begärde skadestånd med 5 000 kr för kränkning och 2 000 kr avseende sveda och värk. Försvaret hävdade att kränkningsersättning är utesluten eftersom det handlar om ”en polisman som ska tåla det inträffade”.
Såvitt avser kränkningsersättning gjorde tingsrätten följande bedömning. I samband med ingripanden måste poliser förutsättas ha en beredskap att bli utsatta för tillmälen men även fysiskt motstånd och det ligger i deras yrkesroll att detta inte regelmässigt kan anses innebära en sådan kränkning som avses i 2 kap. 3 § skadeståndslagen.
Detta innebär emellertid inte att poliser aldrig kan bli föremål för en sådan kränkning.Tingsrätten ansåg att situationen var inget som polismannen kunde förutsättas ha en beredskap för eller som kunde sägas ingå som ett led i hans tjänsteutövning.
Rätten dömde kvinnan att betala 5000 kr i skadestånd för kränkningen och 500 kr för sveda och värk.
Hovrätten fastställer tingsrättens dom.
Katja Bähr
katja.bahr@dagensjuridik.se
