Polismannen, som arbetat som polis i 30 år, döms för 12 fall av dataintrång i myndighetens IT-system.
Polismannen har arbetat 30 år inom Polismyndigheten och arbetar i dag i en handräckningsgrupp. I denna arbetsgrupp görs en mängd registerslagningar, sökningar i IT-systemen för att få relevant information om en persons våldsbrottshistorik, diverse folkbokföringsuppgifter samt körkortsuppgifter. Nu döms polismannen för att ha använt IT-systemet för privat bruk.
Åklagaren har pekat på 17 dagar då polismannen ska ha gjort slagningar på personer och fordon med anknytning till hans bostadsort i Stockholmsområdet.
Polismannen har invänt att samtliga slagningar har varit tjänsterelaterade. I de fall slagningar har skett under fritiden har det varit fråga om förberedelser inför kommande arbetsdagar eller att han har trätt i tjänst med anledning av exempelvis misstanke om brott.
Erkänt slagningar
Han har dock erkänt att han gjort slagningar bland annat på en bil som han senare köpte. Han gjorde även en slagning på sin dotters personnummer i Vägtrafikregistret, på begäran av dottern själv och samma dag gjordes även en slagning på dotterns kompis för att se om hon hade mopedkörkort. Tidigare hade även en slagning gjorts på kompisens pappa liksom på polismannens granne.
”Dessa slagningar avser dock offentliga uppgifter som saknar skyddsvärde och som envar kan ta del av genom att kontakta Transportstyrelsen. Han har lärt sig att sådana slagningar är tillåtna som en serviceåtgärd när de utförs på begäran av någon. Det skulle inte varit aktuellt att göra liknande slagningar i system som kan innehålla känslig information”, har polismannen förklarat i förhör.
Vidare har han uppgett att han har trätt i tjänst i samband med slagningarna under sin fritid. Han menar att man kan träda i tjänst vid misstanke om brottslig gärning.
”För egen del brukar han inte träda i tjänst ofta men vissa av hans kollegor gör det dagligen. Det finns begränsade möjligheter att kontakta arbetsgivaren i samband med att man träder i tjänst eftersom det kan ta upp emot 20 minuter att få kontakt med regionledningscentralen”, har han uppgett i förhör.
Straffrättsvillfarelse
Han berättar även att han uppskattningsvis gör upp emot 20 slagningar per arbetsdag i IT-systemen.
Vidare har han uppgett att om tingsrätten kommer fram till att hans slagningar har varit otillåtna har han under alla omständigheter varit i straffrättsvillfarelse som varit uppenbart ursäktad eftersom han har en begränsad ställning inom polisorganisationen och har lärt sig att slagningarna, som är sedvanliga hos polisanställda, varit tillåtna.
Åklagaren har även åberopat ett förhör med dåvarande sektionschef för utredningsjouren i det aktuella polisområdet.
Hon berättar att polismannens logg bestod av uppskattningsvis 3 000 slagningar och att hon fick i uppdrag av deras verksamhetsskydd att gå igenom loggen för att undersöka om de slagningarna som han hade gjort var relevanta för hans tjänst.
”Vid genomgången reagerade hon på att det fanns slagningar utanför hans handräckningsområde”, framgår det av förhöret.
Vidare uppger hon att det inte är ”tillåtet att göra slagningar på en dotter eller en granne så till vida det inte krävs för att utföra en tjänsteåtgärd”.
”Det är möjligt att det finns en allmän uppfattning hos poliser om att det är tillåtet att bistå enskilda med allmänna upplysningar från Polismyndighetens IT-system såsom slagningar på registreringsnummer men det ingår inte i handräckningsgruppens arbetsuppgifter”, uppger hon vidare i förhör.
Alla sökningar har anknytning till samma ort
Domstolen konstaterar att samtliga slagningar har anknytning till den ort som polismannen kommer ifrån och att slagningarna har gjorts under arbetstid.
”Kopplingarna mellan slagningarna men även att de avser inaktuella uppgifter om tidigare fordonsägare medför att det kan tas för givet att de inte har avsett handräckningar eller att de annars haft koppling till Xxx Xxxs (polismannens reds. Anmärkning) tjänsteutövning trots att de har skett på arbetstid. Slagningarna har således varit olovliga”, skriver domstolen.
Sammantaget har åklagaren presenterat en utredning som med tillräcklig styrka visar att slagningarna som skett den 6 mars, 9 mars, 12 mars, 12 april, 18 april,
30 april, 6 maj, 22 maj, 20 juni, 21 juni, 11 juli och 25 juli 2019 har varit otillåtna.
De slagningar som polismannen har utfört under övriga dagar, det vill säga den 25 mars, 26 mars, 24 april, 10 maj och 13 juli 2019 ska han inte dömas för.
”Enligt tingsrättens mening är invändningen om att samtliga slagningar har avsett tjänsteåtgärder inte trovärdig. Även med beaktande av vad Xxx Xxx (polismannen) har sagt följer av slagningarnas karaktär att det knappast kan ha varit fråga om tjänsteåtgärder. Det kan till exempel framhållas att det är svårförklarligt varför han skulle ha utfört slagningar på ett och samma registreringsnummer vid olika dagar som en tjänsteåtgärd eller varför han skulle ha gjort slagningar på det fordon som han senare har förvärvat”, skriver domstolen.
Systematik i slagningarna
Domstolen pekar även på systematiken i de olika slagningarna och att de har koppling till varandra och till bostadsorten medför att ”det knappast kan ha varit fråga om tjänsteåtgärder”.
Domstolen anser heller inte att uppgifterna om ”att han har trätt i tjänst eller gjort förberedelser inför kommande arbetsdagar under sin fritid är trovärdiga och kan medföra att han går fri från ansvar”.
Det kan exempelvis framhållas att slagningarna den 12 mars 2019 har kopplingar till hans egna fordon och att övriga slagningar under fritiden också talar emot att det varit fråga om exempelvis ingripanden eller förberedelser. Det kan även konstateras att det följer av polismannens egna uppgifter att händelserapporter inte har upprättats i något av de fall då han gjort gällande att han trätt i tjänst och ingripit mot brott.
Domstolen pekar på att det i målet är utrett att det vid varje inloggningstillfälle i Polismyndighetens IT-system visas en bild som anger att slagningar som inte avser en viss arbetsuppgift är otillåtna.
Utredningen visar även att att Polismyndigheten i vart fall tillhandahåller utbildning med innebörd att endast slagningar som avser en viss arbetsuppgift är tillåtna.
Sammantagen bedömning
”Sammantaget konstaterar tingsrätten att de uppgifter som Xxx Xxx (polismannen reds. anm.) har lämnat inte motbevisar åtalet och att de inte heller förringar värdet av den bevisning som åklagaren har presenterat i relevanta delar. I dessa delar är åtalet styrkt”.
Polismannen fälls till ansvar för tolv fall av dataintrång. Åtalet för övriga fem fall av dataintrång lämnas utan bifall.
Åklagaren har bedömt att straffvärdet för den brottslighet som polismannen har gjort sig skyldig till ligger på bötesnivå. Tingsrätten bestämmer att antalet dagsböter ska bestämmas till 60 och med beaktande av polismannens ekonomiska förhållanden ska dagsbotens storlek bestämmas till 340 kronor.
