På fyra års sikt prognostiseras ärenden redovisade från polis till åklagare att öka med tio procent, antalet brottsmisstankar med åtalsbeslut från åklagare bedöms öka med 16 procent och antalet avgjorda brottmål i tingsrätt med 12 procent.
Detta samtidigt som antal dömda personer i Kriminalvården fortsätter att minska, enligt prognosen med tio procent de närmsta fyra åren.
För polis, åklagare och domstolar skulle detta vara första gången sedan år 2009 som man redovisar en ökning.
Polisen gör avsteg
Det påpekas dock särskilt i Brå:s rapport att ”polisen gör avsteg från det gemensamma tillvägagångssättet” och baserar sina bedömningar om en ökning av sitt utflöde på andra grunder än de gängse.
Brå konstaterar också i rapporten att ”volymerna är stora i början och mindre i slutskedet” där ett ärende hos polisen ”bara i mindre grad” resulterar i en påföljd som innebär att personen landar hos Kriminalvården.
Ärenden läggs ned
Av de redovisade ärendevolymerna i rättskedjan förra året framgår att av de över en miljon polisanmälningar om olika brott som kom in till polisen resulterade 81 000 i en brottmålsdom i tingsrätten.
Brå förklarar diskrepansen med att det ”bland annat är vanligt att ärendet läggs ned, vilket oftast sker tidigt i rättskedjan”.
Fortplantat sig
Polisens utflöde av ärenden som redovisats till åklagare har minskat stadigt sedan 2010 för att nå nya bottennivåer förra året.
Åklagarmyndighetens utflöde, alltså brottsmisstankar med åtalsbeslut, har haft en snarlik utveckling eftersom polisens minskade utflöde har fortplantat sig genom rättskedjan.
Även tingsrätternas volymer har påverkats på liknande sätt som åklagarnas. Även inflödet i kriminalvårdspåföljder kan delvis kopplas till polisens resultatredovisning, skriver Brå.
