Resurstillskott, fler anställda och en omorganisation till trots minskar antalet personupklarade mängdbrott – som utgör över 80 procent av alla anmälda brott.
Nu ska Riksrevisionens granska om Polisen utreder och löser brotten effektivt.
– Om många utredningar läggs ned, trots att det finns bevisning, är risken stor för att allmänheten tappar förtroendet för rättsväsendet, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
Till mängdbrott hör sådana brott där Polisen, och inte åklagare, leder förundersökningarna. Under 2020 utgjorde mängdbrotten, exempelvis rattfylleri och inbrott, 1,2 av 1,5 miljoner anmälda brott.
Trots att Polisen tillförts utökade resurser, fler anställda och dessutom genomgått en ”genomgripande omorganisation” uppvisar myndigheten sämre resultat när det kommer till dessa brott.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
Tappar förtroende
Nu ska Riksrevisionen granska Polisen och svara på frågan om vad som hindrar myndigheten att nå bättre resultat.
– Mängdbrott orsakar allvarliga skador, såväl för utsatta personer som för samhället i stort. Om många utredningar läggs ned, trots att det finns bevisning, är risken stor för att allmänheten tappar förtroendet för rättsväsendet, säger riksrevisor Helena Lindberg i pressmeddelandet.
