Polisen misstänkte att 12-åringen hade stulit mobiltelefonen och genomförde därför en husrannsakan i pojkens hem med stöd av de ”vanliga” reglerna om tvångsmedel i rättegångsbalken.
Polisen hittade dock ingen telefon ”eftersom det var stökigt i X rum”. I stället hölls ett cirka en timme långt samtal med pojken ”för att utesluta att telefonen fanns där”.
I sitt yttrande om händelsen skriver Polismyndigheten i Blekingen att man anser att handläggningen skedde på ett korrekt sätt.
Justitieombudsmannen Hans Ragnemalm kritiserar dock inte polisens bedömning att förutsättningarna enligt rättegångsbalken var uppfyllda. JO poängterar i stället att X var 12 år och att det därför enligt lagen om unga lagöverträdare krävs ”särskilda skäl” för husrannsakan:
”Det innebär att misstanke om allvarligare brottslighet eller brottslighet av större omfattning i allmänhet bör föreligga… Enligt min mening kan stöld av en mobiltelefon inte anses vara sådan brottslighet som bestämmelsen tar sikte på.”
Det fanns därför inget ”särskilt skäl” och polisen genomförde därmed en husrannsakan utan rättsligt stöd. Polisen hade inte heller skickat någon underrättelse till socialnämnden – vilket är ett krav enligt lagen om unga lagöverträdare.
Foto: Stefan Jerrevång/Scanpix
