Reglerna kring släktspårning i brottsutredningar är för begränsande, anser Polisen. Exempelvis vill myndigheten kunna identifiera okända döda brottsoffer med hjälp av tekniken.
I ett år har Polismyndigheten kunnat använda släktspårning, eller så kallad dna-baserad släktforskning, i vissa brottsutredningar. Men reglerna för när tekniken får användas är för begränsande, enligt myndigheten. Det rapporterar Sveriges radio Ekot.
I dag är det endast tillåtet att använda dna-tekniken för att identifiera gärningsmän vid grova brott som mord, grov våldtäkt eller våldtäkt mot barn. Den får inte användas för att exempelvis identifiera döda brottsoffer.
– Vi begraver människor okända i Sverige 2026, det känns helt orimligt, säger Bo Lundqvist, kriminalkommissarie och tidigare chef för Polisens kalla fall-grupp, till radion.
Linda Kvist, utredare med spetskompetens inom släktforskning, uppger för radion att Ekot hon och hennes kollegor haft att göra sedan de nya reglerna började gälla. Hon anser att metoden borde få användas i utredningar om till exempel försök till mord eller grova misshandel.
– Det är en metod som fungerar, säger hon.
