Det bedöms finnas ett stort mörkertal av korruption i Sveriges kommuner och regioner.
Polisens Nationella antikorruptionsgrupp ser därför behov av att det blir obligatoriskt att polisanmäla misstänkta korruptionsfall i kommuner och regioner.
I den statliga verksamheten är det obligatoriskt att polisanmäla misstankar om korruptionsbrott – men samma regelverk gäller inte för kommuner eller regioner.
Det leder till att polisen ”inte i tillräcklig utsträckning får kännedom om och kan utreda denna typ av samhällsskadliga brottslighet”, framgår det i ett pressmeddelande från myndigheten.
Statskontoret har i en rapport konstaterat att misstankar om korruption inom kommuner och regioner sällan leder till en polisanmälan, samtidigt som myndigheter anmäler i högre utsträckning.
1 november 2023 till 1 november 2024 anmäldes 107 misstänkta korruptionsbrott till NKG. Kommuner och regioner stod för 15 av de anmälningarna.
Natali Engstam Phalén, korruptionsförebyggande specialist på Polisen, berättade i en tidigare intervju med Dagens Juridik att korruptionsbrottsligheten generellt är underrapporterad.
– Mörkertalet är stort. Vi som tittar på det ur flera olika perspektiv kan se att det finns en diskrepans mellan det vi ser i underrättelseinformation och krypterade chatmeddelanden och det faktiska antalet anmälningar som görs.
– Användningen av mutor som verktyg för organiserad brottslighet att ta sig in i centrala samhällsfunktioner är ett underskattat sådant. Ett verktyg som blir väldigt effektivt när det fungerar.