Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Polisen utvisade man – trots att utvisningsbeslutet preskriberats

Nyheter
Publicerad: 2021-12-21 10:02
Foto: Stefan Wahlberg/DJ

Flera myndigheter kritiseras nu av JO efter att en man först förvarstagits och sedan utvisats – trots att beslutet om utvisning preskriberats.
Polisen och Migrationsverket får allvarlig kritik för att ha beslutat om verkställighetsförvar och Migrationsverket för att ha verkställt beslutet.
Även Migrationsdomstolen kritiseras för sitt agerande i ärendet.

Migrationsverket beslutade i juli 2015 att avslå en somalisk mans ansökan om asyl och utvisa honom till Somalia.
Beslutet vann laga kraft den 7 augusti 2015.
Ett beslut om utvisning preskriberas efter fyra år, vilket innebär att det aktuella beslutet var giltigt till och med den 7 augusti 2019.

Först den 8 augusti 2019 beslutade Polismyndigheten att ta mannen i så kallat verkställighetsförvar. Som skäl angavs att det fanns ett beslut om utvisning som vunnit laga kraft samt att det var fråga om att förbereda eller genomföra verkställigheten och att mannen tidigare hade avvikit och att han i samtal hade uppgett att han inte hade för avsikt att lämna landet.
Polismyndighetens förvarsbeslut verkställdes samma dag som det fattades genom att mannen placerades i en av Migrationsverkets förvarsanläggningar.

Överklagande avslogs

Mannen överklagade förvarsbeslutet till Migrationsdomstolen som omedelbart avslog överklagandet och dagen därpå verkställdes utvisningsbeslutet genom att mannen eskorterades till Somalia.

Först när mannen överklagade migrationsdomstolens dom uppmärksammade Migrationsöverdomstolen i september 2019 att mannens utvisningsbeslut upphört att gälla och att det inte funnits förutsättningar att ta honom i förvar.
Målet skrevs dock av eftersom mannen inte längre var förvarstagen.

Svidande kritik

Nu har JO utrett ärendet och lämnar svidande kritik – mot flera myndigheter.

JO skriver att det av utredningen framgår att Polismyndigheten beslutade att ta mannen i förvar för att de skulle kunna planera och genomföra verkställigheten av utvisningsbeslutet. Innan mannen utvisades var han alltså frihetsberövad i 13 dagar utan att det fanns laglig grund för det.
Han utvisades vidare ur Sverige trots att utvisningsbeslutet hade upphört att gälla.

Ett frihetsberövande är, skriver JO, en av de mest ingripande former av myndighetsutövning som kan riktas mot en enskild.
Därför måste ställas särskilda krav på de myndigheter som är delaktiga i frihetsberövandet när det gäller att
kontrollera om det finns laglig grund för åtgärden.

”Jag vill inledningsvis säga att det som inträffat i mannens ärende givetvis är fullständigt oacceptabelt.”

Saknas tydliga rutiner

JO skriver att han ser allvarligt på att Polismyndigheten inte vid något tillfälle stämde av de uppgifter som fanns i deras system mot handlingarna i den utvisade mannens ärende.
”En sådan kontroll hade sannolikt kunnat förhindra att mannen togs i förvar och utvisades trots att utvisningsbeslutet inte längre var giltigt.”

JO menar vidare att det saknas tillräckligt tydliga och enhetliga rutiner för vilka faktiska åtgärder som ska vidtas när
Polismyndigheten handlägger ett verkställighetsärende. Vilka kontroller som egentligen ska göras och hur kontrollerna ska genomföras framstår för mig som oklart. Det är därför nödvändigt att rutinerna återigen ses över och förtydligas.

Också Migrationsverket och Migrationsdomstolen kritiseras

Även Migrationsverket förtjänar kritik, menar JO.
De borde, skriver JO, ha kontrollerat de handlingar som kunde visa om det fanns ett giltigt utvisningsbeslut innan de verkställde beslutet att placera mannen i en av sina förvarsanläggningar.
”Det är mycket anmärkningsvärt att Migrationsverket, trots de kontroller som gjordes i AA:s ärende, inte uppmärksammade att beslutet om utvisning hade upphört att gälla och att det därmed saknades lagliga förutsättningar för att hålla honom i förvar”, skriver JO.

Även Migrationsdomstolen borde ha gjort en självständig kontroll av utvisningsbeslutets giltighet, skriver JO.
Målet gällde ett överklagat beslut om verkställighetsförvar. Ett beslut om verkställighetsförvar förutsätter att det
finns ett giltigt utvisningsbeslut. Utvisningsbeslutet är alltså av omedelbar betydelse för förvarsbeslutets formella giltighet.

JO skriver att en domstols prövning av ett frihetsberövande har central betydelse i rättssäkerhetshänseende. Därför ställs det mycket höga krav på domstolens utredningsskyldighet, och även på omsorg och noggrannhet vid prövningen. När en fråga om verkställighetsförvar prövas är det alltså en del av domstolens ansvar att klarlägga om det finns ett giltigt utvisningsbeslut.

Allvarlig kritik

I sitt beslut skriver JO att bristerna hos Polismyndigheten och Migrationsverket fått mycket allvarliga konsekvenser för mannen. Han satt frihetsberövad i 13 dagar utan laglig grund – och utvisades trots att utvisningsbeslutet upphört att gälla.
”Det som har förekommit i ärendet är som jag redan konstaterat fullständigt oacceptabelt och jag riktar allvarlig kritik mot Polismyndigheten och Migrationsverket för de brister jag pekat på.”

Också Migrationsdomstolen kritiseras då de inte uppfyllde sin utredningsskyldighet.




Dela sidan:
Skriv ut: