Polismyndigheten har inte tillräckligt tagit hänsyn till att Stig Engström – den så kallade ”Skandiamannen” – varit död i tjugo år och saknar närstående efterlevande. Kammarrätten återförvisar därför ett sekretessmål för ny prövning av vilka uppgifter som kan lämnas ut från förundersökningen om mordet på Olof Palme.
En man begärde att Polismyndigheten skulle lämna ut handlingarna i förundersökningen om mordet på Olof Palme. Begäran gällde handlingarna i den ”nya Palmeutredningen” som rör Stig Engström, den så kallade ”Skandiamannen”, sedan chefsåklagare Krister Petersson blev förundersökningsledare år 2017.
Mannen angav särskilt att han ville ta del av förhören med Engströms före detta maka, handlingar om provskjutet vapen, handlingar om dna-tester av Engströms släktingar och de så kallade ”bekännelsebreven”.
Polismyndigheten beslutade att lämna ut vissa dokument i deras helhet medan andra maskerades i olika omfattning.
Rörde främst den avlidne Skandiamannen
Mannen överklagade besluten till Kammarrätten i Stockholm och anförde att Polismyndigheten uppenbart sekretessbelagt handlingarna i större omfattning än vad som varit motiverat. I många fall hade samtliga namn på personer tagits bort till synes slentrianmässigt, menade mannen.
Huvuddelen av begäran rörde Stig Engström. Eftersom Engström avled i juni 2000 kunde det enligt mannen inte röra sig om uppgifter som Engström skulle lida men av om de röjdes.
Avseende sekretess till förmån för en avliden noterar kammarrätten bland annat att Justitieombudsmannen i ett tidigare beslut 2009 uttalat att det efter dödsfallet närmast är fråga om att skydda ”efterlevande närstående mot att sådana uppgifter om den avlidne kommer till offentlig kännedom” som de efterlevande med fog kan uppfatta som sårande. Det bör inte heller vara möjligt att lämna ut uppgifter som kan anses kränka den frid som tillkommer den avlidne.
Uppgifter om hans hälsotillstånd kan lämnas ut
Sammanfattningsvis anser domstolen att offentlighets- och sekretesslagen, OSL, 35:1 inte ska tillämpas med ett omvänt skaderekvisit, när det gäller uppgifter som direkt endast avser en viss avliden.
Dock åtnjuter en efterlevande ett något större skydd för offentliggörande av stötande eller sårande uppgiften än den avlidne själv, anser domstolen. Tillämpningen av OSL 35:1 första stycket ska därför, i enlighet med presumtionen, tillämpas med omvänt skaderekvisit.
I och med att Stig Engströms identitet är röjd och allmänt känd, saknas det enligt rätten grund för att sekretessbelägga vardagliga uppgifter om hans liv, exempelvis arbetsplatser och adresser. Detsamma gäller uppgifter bland annat om vilken lön han haft vid olika tidpunkter, hans pensionsbesked och vilka utbildningar han genomgått.
På grund av att uppgiften om att Engström var alkoholiserad är allmänt känd, anser domstolen vidare att uppgifter relaterade till hans hälsotillstånd kan lämnas ut utan att det kränker den frid som tillkommer honom.
Har varit för restriktiva
Bland de begärda handlingarna förekommer även ett stort antal handlingar med koppling till bland annat försvaret. Dessa har sekretessbelagts i stor utsträckning. Kammarrätten konstaterar dock att uppgifterna inte till någon del är av den karaktären att de omfattas av förundersökningssekretess till förmån för enskild.
Eftersom det dock inte kan uteslutas att uppgifterna omfattas av annat lagrum bör Polismyndigheten göra en prövning av detta.
Sammanfattningsvis anser kammarrätten att Polismyndigheten inte i tillräcklig utsträckning tagit hänsyn till att Stig Engström är avliden sedan tjugo år och saknar närstående efterlevande. Myndigheten har alltså varit för restriktiv i sin sekretessprövning.
Målet återförvisas därför till myndigheten för en ny prövning av vilka uppgifter som ska lämnas ut, med vägledning av kammarrätten genom denna dom. (Blendow Lexnova)
