Situationen i de utsatta områdena i Sverige har generellt förbättrats något, enligt Polismyndighetens nya lägesbild.
Samtidigt har grova våldsbrott blivit alltmer gränsöverskridande, och utsatta områden har fortsatt en stork koppling till grova våldsbrott.
– Narkotikahandeln har flyttat från gatorna, det sker färre angrepp på poliser och ordningsvakter, samtidigt som färre ordningsstörningar sker, säger Charlotta Höglund, chef för underrättelseenheten vid Noa, i ett uttalande.
65 områden bedöms nu vara utsatta områden, varav 19 bedöms vara särskilt utsatta områden.
I den förra lägesbilden från 2023 bedömdes 59 områden som utsatta områden, varav 17 särskilt utsatta.
Ökningen av både utsatta och särskilt utsatta områden beror dock uteslutande på en förändrad områdesindelning där sju områden har delats upp i flera mindre områden.
Fortsatt stark koppling till våldsbrott
Enligt lägesbilden har samtidigt utsatta områden fortsatt en stark koppling till grova våldsbrott.
Cirka 60 procent av alla skjutningar 2022–2024 kan kopplas till utsatta områden. Antingen har de inträffat i ett utsatt område eller så är en kriminell aktör kopplad till ett utsatt område är misstänkt eller målsägande.
Anstiftarna till våldsbrotten befinner sig ofta i utlandet, och de som utför brotten är ofta mycket unga. De rekryteras digitalt och reser till andra delar av landet för att genomföra våldsbrotten.
– Utvecklingen är tydlig: Unga personer, inte sällan från mindre orter som helt saknar kriminella nätverk, har blivit en del av problembilden kring grova våldsbrott och organiserad brottslighet. Det är något vi ser i alla kommuner, inte bara de med utsatta områden. Därför måste alla arbeta aktivt för att motverka att unga utnyttjas av kriminella nätverk, säger Charlotta Höglund.
