En advokat nekades att närvara som ombud för en klient vid ett förhör eftersom Polisen ansåg en sådan medverkan vara onödig.
Nu kritiseras Polisen av JO som slår fast att den enskilde har rätt att anlita ett ombud och att Polisens behovsbedömning därför saknar betydelse.
Mannen släpptes ur häktet i samband med att huvudförhandlingen i det mål där han stod åtalad avslutades. I omedelbar anslutning till detta kom han dock att omhändertas av Polisen i avvaktan på deras beslut om förvar enligt utlänningslagen.
Polisen fattade senare ett beslut om förvar och höll därefter ett förhör med mannen enligt 16 § polislagen. Mannens offentliga försvarare, som biträtt honom i brottmålet, begärde att få närvara som mannens ombud vid förhöret – men nekades detta eftersom Polisen ansåg att dennes närvaro inte var nödvändig.
En rätt för den enskilde
Nu har Justitieombudsmannen granskat ärendet och riktar, i ett färskt beslut, kritik mot Polisen. JO skriver i sitt beslut att polislagens förfaranderegler måste beaktas i de fall där en person är omhändertagen enligt 11 § polislagen, vilket i sin tur innebär att ett att ett förhör enligt 16 § polislagen ska hållas innan det tillfälliga omhändertagandet upphör.
I ett sådant fall har också den enskilde rätt att anlita ett ombud vid förhöret som ska hållas. Polisens bedömning av den enskildes behov av ett ombud har, enligt JO, ingen betydelse eftersom detta är en rätt för den enskilde.
Polisen kritiseras
I detta fall fanns mannens advokat på plats i arresten och var dessutom lämplig för uppdraget. Således fanns inge hinder mot att dennes närvarande vid förhöret. Mannen borde därför, enligt JO, ha underrättats om att advokaten begärt att få företräda honom för att sedan få ta ställning till detta.
Sammanfattningsvis riktar JO därför kritik mot Polisen för att man inte höll ett förhör enligt 16 § polislagen innan omhändertagandet upphörde genom ett förvarsbeslut samt för det sätt man hanterade advokatens begäran om att få närvara vid förhöret.
