Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Polisen lämnade felaktigt dödsbud – familj nekas skadestånd

Nyheter
Publicerad: 2023-01-18 14:31
Justitiekansler Mari Heidenborg. Foto: Erik Simander / TT

Polisen lämnade ett dödsbud till en mans anhöriga som i efterhand visade sig vara felaktigt – men staten är inte skadeståndsansvarig.
Detta då det inte varit fråga om uppenbart felaktiga bedömningar eller rena förbiseenden av relevanta bestämmelser från Polisens sida.
Det slår Justitiekanslern fast i ett färskt beslut.

Det var i början av juli 2021 som en polispatrull fann en allvarligt skadad man utomhus – vars liv inte gick att rädda. Med anledning av de oklara omständigheterna kring den avlidnes skador och händelsen i övrigt inleddes en förundersökning om mord, vilket fick till följd att platsen spärrades av.

Mannens identitet var oklar, men det fanns ett vittne som sade sig känna igen honom utan att veta vad han hette. Efter att ha vidtagit ett antal åtgärder fick Polisen fram en passbild på en person som man med 80 procents säkerhet bedömde vara den avlidne mannen. En stund senare uppgav poliserna dock vara helt säkra på att så var fallet.

Lämnade dödsbudet

När polisen kommit i kontakt med mannens hustru och dotter och lämnat ett dödsbud framkom att de hade misstagit sig. Kort senare fick de kontakt med mannen själv och berättade vad som hade inträffat.

En anmälan om tjänstefel kom att upprättas, men någon förundersökning inleddes aldrig då det saknades anledning att anta att brott som hörde under allmänt åtal hade förövats.

Familjen kom senare att vända sig till Justitiekanslern med en begäran om skadestånd för psykiskt lidande.

”Oriktig prioritering”

I ett beslut skriver JK att det inträffade är ”beklagligt” för de inblandade samt att situationen varit ”chockartad och smärtsam” för dem. JK konstaterar också att mannnen orsakats ”viss olägenhet” genom att han i efterhand för säkerhets skull kontaktade både Polisen och Skatteverket i syfte att kontrollera att han inte var registrerad som avliden. Enligt JK måste det dock beaktas att Polisen befunnit sig i ett ”besvärligt läge där det varit långt ifrån självklart vilket som varit det mest lämpliga beslutet eller handlingsalternativet”.

JK räknar i beslutet upp Polisens vidtagna åtgärder och anser att det är svårt att ifrågasätta bedömningen att mycket talade för att den avlidne var den person som de trodde. Den osäkerhet som fanns borde dock, enligt JK, ha vägt tyngre vid valet av nästa åtgärd – det vill säga huruvida de anhöriga skulle kontaktas eller om man först skulle nå en säkrare identifiering.

Med facit i hand får det sägas ha varit en oriktig prioritering att redan i det läget ta kontakt med (familjen) för att lämna dödsbudet – om än med den reservation som gjordes för att identifieringen inte var säker – i stället för att till exempel försöka hitta ett telefonnummer till (mannen) eller en uppgift om arbetsplats och ringa dit. Polisens val att prioritera de anhöriga måste emellertid ses i ljuset av den subjektiva bedömning som inledningsvis gjordes, det vill säga att den avlidne med stor sannolikhet var (mannen), skriver JK i beslutet.

Inget skadestånd

Enligt Justitiekanslern räcker det inte att en myndighets bedömning kan ifrågasättas i efterhand för att staten ska bli skadeståndsskyldig. Istället krävs att det varit fråga om uppenbart felaktiga bedömningar eller rena förbiseenden av relevanta bestämmelser – vilket det inte varit fråga om i detta fall.

Familjen nekas därför skadestånd.


Dela sidan:
Skriv ut: